tag:blogger.com,1999:blog-41016317691991794322024-02-07T18:50:13.093+02:00Det solgenomlysta husetMonica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.comBlogger116125tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-6944981410530706382013-03-04T19:48:00.001+02:002013-12-13T10:23:41.391+02:00Räddningen från en säker död<i>Om någon har följt min blogg, kanske kommer man ihåg att jag hade några inlägg om den Helige Efraim den Nye, Kristi Stormartyr och asket. Helgonen är mycket viktiga för mig och jag hoppas att den som är min gäst här kommer att se varför. Jag är helt medveten att helgonen och lika så Guds Moder inte älskas och vördas utanför Ortodoxa Kyrkan (ett undantag gör katolikerna som vördar både Guds Moder och helgon). Men trots detta har jag en önskan att medverka, om än så litet, i en ändring av denna situation, därför att jag själv inte förstod något av allt detta förut. När jag upptäckte i mitt konkreta liv att jag under lång tid var avskuren av så mycket gott, fylldes jag på en gång av denna önskan, att berätta för andra att sanningen är att helgonen verkligen finns och att de är våra största vänner, och att Guds Moder är vår allas Moder. Guds Moder är Modern som inte glömmer att älska oss, varenda en, ett enda ögonblick - med en kärlek som vi inte kan fatta. Än idag är denna text är ett ihågkommande även för mig: "Glöm inte de stora osynliga, dem, som lever nu i det gudomliga ljuset, dem som ser varenda en i djupet av hjärtat, dem som förde ett heligt liv, ofta med ett martyriskt slut, dem, vars kärlek för dig och för var och en överskrider, med Guds nåd, livets och dödens, rummets och tidens gränser."</i><br />
<i><br /></i>
<i>Jag tror att den Helige Efraim passar väldigt bra i detta sammanhang, eftersom han är väldigt modern, fast han levde och dog för mer än 500 år tillbaka. Han ingriper i Väst- som i Östländerna nu, i våra dagar, och det mest gripande för mig är att han räddar många unga människor som är drogavhängiga eller är så hopplösa att de är på väg att välja att ta livet av sig, eller till och med gör ett steg i denna riktning, men är räddade i sista ögonblicket. Den Helige Efraim är för mig framförallt de hopplösas beskydd, de hopplösas underbara vän. Han ingriper när det inte längre finns någon som kan ingripa, där är det fullständigt mörker och sorgen är ofantligt stort, där den inre sönderslitningen har nått sin höjdpunkt.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Det som följer är ett fragment ur en bok som kom ut på rumänska om den Heliges Efraim liv, uppenbarelser och underverk. Fragmentet översatte jag med hjälp av min vännina Lena- som jag tackar så mycket!</i><br />
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmr7sQUThKEY7U6jNhtQyq-T-9HjD3zUoaDejQ-iq_nA88xicRjmvGL46H61zaknI6dBQ9T89aBVnT4f8DT2yEpbvCW40o-8yx0zDnWZX8RMtqiAPzt4GKKLo8ABIMvCcAUMkFSXJrVGc/s1600/Sfantul-Efrem-cel-Nou-MARE-MUCENIC-Nea-Makri-Grecia.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmr7sQUThKEY7U6jNhtQyq-T-9HjD3zUoaDejQ-iq_nA88xicRjmvGL46H61zaknI6dBQ9T89aBVnT4f8DT2yEpbvCW40o-8yx0zDnWZX8RMtqiAPzt4GKKLo8ABIMvCcAUMkFSXJrVGc/s400/Sfantul-Efrem-cel-Nou-MARE-MUCENIC-Nea-Makri-Grecia.JPG" width="266" /></a><br />
<br />
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><b>Räddningen
från en säker död</b></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
En vän och bekant till vårt
kloster reste en gång utomlands för att söka vård
för sitt sjuka öga. Den Helige Efraim visade sig för
honom ansikte mot ansikte och botade honom på ett enda
ögonblick. De fruktansvärda smärtorna upphörde
och ögonlocket, som han inte längre kunde lyfta, återfick
det naturliga rörelsemönstret.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Några dagar efter den officiella
utlysningen av militär mobilisering år 1974, visade sig
vår Helige Efraim för denne man på nytt. Han
klappade honom lätt på axeln för att väcka honom
och sade:</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
”Skynda dig och stig upp och gå
till grannhuset, där någon är döende.”</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Eftersom han trodde att det var en
dröm, lade sig mannen på nytt. Men den Helige väckte
honom igen och upprepade med en viss stränghet:</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
”Skynda dig och stig upp. Varför
gjorde du inte vad jag sade till dig? Någon är döende!”</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Då steg han upp och gick till
grannhusets dörr. Han knackade på dörren men fick
inget svar. Efter flera knackningar hördes ett svagt stönande
inifrån. Han försökte öppna dörren, men
förgäves. Då skyndade han till polisen och berättade
vad som hänt. Polisen följde honom tillbaka och öppnade
dörren med våld. Inne i huset upptäckte de en ung
kvinna som hade skurit upp sina ådror därför att
hennes man hade mobiliserats som soldat.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Vem kan känna sig likgiltig inför
detta stora under som den Helige Fader Efraim gjorde?</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Helige Efraim, vi ber dig, övergiv
oss inte, utan var alltid med oss, var vår beskyddare,
hjälpare, vårt livs vägledare.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><i><b>Bedjande
för hela mänskligheten i den Helige Ande, såg du den
inre smärtan och sönderslitningen av denna kvinna och gav
dig till känna åt den som du hade botat ögat till och
uppmanade honom att hjälpa henne så fort som möjligt.
Likaså ber vi dig, Helige Stormartyr Efraim, hela även
oss och giv oss andliga ögon för att se och förstå
djupet av budordet som säger: ”Älska din nästa som
dig själv”. Genom att följa dig, kommer vi att ära
vår Herre Kristus, Den som inte har någon enda att
förlora.</b></i></span></span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><i><b>Eftersom
du känner den mänskliga naturens svaghet och hur djup och
fruktansvärd hopplöshetens sorg kan vara, gav du snar hjälp
åt kvinnan som ville ta sitt liv, och så besegrade du
ännu en gång den som oförsonligt hatar Livet.
Helige Efraim, du kände genom dina egna gärningar vad
nedstigningen av vår Herre Kristus i helvetet betydde och där
dök du ned och drack hopplöshetens bitterhet, men du fäste
orubbligt din blick på Kristi härlighet och blev en
segrare.</b></i></span></span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><i><b>O
Helige Fader Efraim, förbarma dig och förlåt oss
alla, ty vi lever ännu i kroppen och känner inte den
helande kraften av Helgonens böner. Om vi kände denna
kraft, skulle vi äta vårt bröd med tårar, våra
ord och gärningar skulle även de flätas med tårar
och vår sömn skulle dränkas i tårar. Helige
Stormartyr Efraim, förlåt oss, ty du känner vår
andliga barndom, trösta oss i vår hopplöshet och
belys oss att i sanningen förstå att Helgonens
böner är den Helige Andes outsägliga suckar.</b></i></span></span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><i><b><br /></b></i></span></span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><i><b><br /></b></i></span></span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><i><b><br /></b></i></span></span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><i><b>Källa: "Den snara hjälparen och den stora helbrägdagöraren, den Helige Efraim: liv, uppenbarelser, underverk, akathistoshymn och paraklesis", Editura Sophia, Bucuresti, 2008</b></i></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-56599046628706279762013-01-31T12:49:00.000+02:002013-02-01T16:20:24.224+02:00Brev till A. (VII)<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQkc6_-UPppcNa3bENMtfRhfOi90KsPEWj0IP-fjIDtSk5ZIR0F-Le4IuMfUPV1ALwVcZQC2MZrYWHepADrYuurWEkM6hO-f97MpbDBpl5VE-aIlC1rrW7HB7Zzb745GhqpbL3_uHNCcU/s1600/1734-icoane-ortodoxe-meteora-grecia.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; display: inline !important; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQkc6_-UPppcNa3bENMtfRhfOi90KsPEWj0IP-fjIDtSk5ZIR0F-Le4IuMfUPV1ALwVcZQC2MZrYWHepADrYuurWEkM6hO-f97MpbDBpl5VE-aIlC1rrW7HB7Zzb745GhqpbL3_uHNCcU/s320/1734-icoane-ortodoxe-meteora-grecia.jpg" width="316" /></a><br />
<br />
<br />
<br />
Kära A.,<br />
<br />
Idag kommer ett kort brev, men innehållet hoppas jag når ditt hjärta mer än många ord:<br />
<br />
Det är inte Gud och tron och Kyrkan som måste anpassa sig till människans fallna natur, utan den fallna människan måste upplyftas till Gud, till en äkta tro, till den sanna Kyrkan. Detta sade den "vanliga" prästen i den "vanliga" kyrkan i en "vanlig" dag- igår.<br />
<br />
Att gå till Kyrkan och att vara närvarande - verkligen närvarande - under gudstjänsterna och särskilt under den Gudomliga Liturgin leder oundvikligt till upptäckten att här är det underbaraste av alla universitet, det fullkomliga. Här får man den bästa och den fullständigaste undervisningen. Här är varje präst som tjänar med uppriktig tro vid altaret visare än alla böcker som finns i världen och hans tjänande och ord djupare än alla jordens hav, även om man befinner sig i en liten träkyrka i en bortglömd by vars namn har man aldrig hört förut.<br />
<br />
Må Gudaföderskan beskydda dig,<br />
<br />
M.Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-24398976618330041972013-01-30T22:03:00.000+02:002013-02-09T15:04:55.179+02:00Brev till A. (VI)<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRBO_jijuvUxuF8aRvt-2LeDSDPHUBtXdvmuInD1WCN10Jatr6Qfued2T1nvRcPyG7Drq-3Zi1wSnnjf7eoaWmvGXhlVh0LzlbvlThS_sr-iGjzAnPneFXkBqxRI64Jat43nupoS5-GJE/s1600/sf-ioan-rusul.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRBO_jijuvUxuF8aRvt-2LeDSDPHUBtXdvmuInD1WCN10Jatr6Qfued2T1nvRcPyG7Drq-3Zi1wSnnjf7eoaWmvGXhlVh0LzlbvlThS_sr-iGjzAnPneFXkBqxRI64Jat43nupoS5-GJE/s320/sf-ioan-rusul.jpg" width="320" /></a></div>
Kära A.,<br />
<br />
Innan jag ska närma mig något centralt och högst specifikt i den kristna tron, att Gud är Treenighet, tänkte jag göra en parentes och försöka förklara att även om kristendomen är högst specifik och inte kan blandas med andra religioner, kan detta aldrig betraktas som ett hot för någon människa, kristen eller ej. Kristendomen är aldrig aggressiv, om den är är äkta. Den kan vara vass som kirurgens kniv, men är aldrig hatisk, utan dess drivkraft är alltid kärleken till alla människor. Som min biktfader sade: "Vi människor tycker alltid om vissa människor mer än andra, men Gud har inga favoriter. För Honom är vi alla hans barn som Han älskar. Be därför ständigt så här: "<i>O Herre, Du är min och jag är Din, förbarma Dig över mig."</i><br />
<br />
Jag var väldigt ledsen och upprörd när jag såg för något år sedan hur en ung norsk man sköt ihjäl många liv (i det som en tidning kallade "den värsta attacken på Norges befolkning sedan det andra världskriget"). Denna man kallade sig för "kristen" och såg sina dåd som "islamkritiska". Jag skulle gärna vilja förklara för honom och för andra som tänker i sådana banor att det han gjorde inte hade något att göra med att vara kristen. Därför ska jag försöka återberätta ett helgons, den helige Johannes Ryssens liv. Jag är säker på att själva berättelsen kommer att tala om saken bättre än någon teoretisk uppläggning.<br />
<br />
Som hans namn säger oss, föddes han i Ryssland under 1700-talet, men fångades av tatarer som sålde honom till en turk. Med stor beslutsamhet vägrade han att konverteras till Islam och fick från sin herre uppgiften att arbeta i stallet, där han även bodde. Så småningom, genom hans godhet blev han älskad av ortens invånare och gjorde många under. Även om han alltså var kristen och hans herre muslim, lydde han honom och försökte göra allt så gott han kunde för sin herre. Det fanns en enda sak som han inte ville ändra på och som var grunden till hans godhet: att han var kristen. I allt annat visade han stor kärlek och respekt och lydnad för sin herre. En gång, när hans herre vallfärdade till Mekka, lagade herrens hustru en maträtt av ris (pilaff) som var makens favorit rätt. Man berättar att hon tittade på tallriken och suckade: "Vad synd att min make inte kan smaka på denna doftande pilaff som han tycker så mycket om." Då bad Johannes henne om att få tallriken, något som hon gärna gjorde, eftersom hon tyckte om Johannes och trodde att han ville ha maten för sig själv. Men Johannes bad innerligt till Gud att den ska komma till hans herre som befann sig i Mekka. De andra såg att tallriken försvann, men tänkte att Johannes hade ätit upp maten eller att han hade gett den till någon fattig människa, som han ofta brukade göra. Men efter någon tid, när herren kom tillbaka från Mekka, räckte han en tallrik till sin hustru med orden: "När jag var i Mekka, fick jag denna tallrik fylld med pilaff i handen och den smakade så gott, precis som du brukar laga den."<br />
<br />
Detta kristna helgon gjorde ett under för sin muslimska herre och skickade en tallrik med pilaff till honom <i>medan herren vallfärdade till Mekka<b>.</b> (</i>Han skickade den <i>inte därför</i> att herren vallfärdade till Mekka, han uttryckte inte sin sympati för den andra religionen, utan han såg kvinnans kärlek för hennes man och ville uttrycka sin kärlek för sina herrar.<i> Finns det något bättre exempel på en äkta konkret människokärlek som överskrider alla gränser? </i>Jag säger medvetet <i>människokärlek</i> i stället för <i>tolerans</i>, eftersom <i>tolerans</i> är ett missbrukat ord idag. <i>Tolerans</i> betyder för många idag att gränserna suddas bort, att alla är lika, att alla religioner är likadana.<i> Denna attityd är ytlig och oftast oärlig, fariseisk. Bakom denna mask av "tolerans" och "globalisering" jäser och exploderar hatet, som Breiviks dåd visar. </i>Men<i> människokärlek </i>betyder för<i> en kristen att hans kristna identitet är orubblig</i>, den måste vara orubblig, eftersom att vara kristen är grunden till alla goda och konkreta handlingar<i>, </i>samtidigt som den kristna människokärleken överskrider gränserna som människornas fallna natur har skapat.<i> </i>En sak är att sudda en gräns och en annan är att överskrida den<i>. Man förnekar inte tron på den treenige Gud, på Jesus Kristus, utan bejakar den genom den konkreta kärleken, uttryckt genom konkreta handlingar, för konkreta personer.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Att vara konkret betyder för en kristen att man skiljer mellan synderna som en människa har och hennes inre kärna som är Guds ansikte. Man visar en människa kärlek inte för att uttrycka sin sympati för hennes synder eller för alla misstag som hon gör, utan för att uttrycka kärleken för hennes inre hemliga bild, Guds ansikte. </i><i>Att ha denna förmåga i konkreta situationer är svårt, eftersom vårt hjärta och vårt förstånd är förmörkade av våra egna synder och misstag. Att göra det rätta i ett visst ögonblick är en andlig gåva från Gud som är sällsynt och ytterst värdefullt.</i><br />
<i><br /></i>
Hoppas att du tyckte om Johannes Ryssens historia.<br />
<br />
Må Gudaföderskan beskydda dig,<br />
<br />
M.Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-78509901174182704962013-01-19T22:52:00.001+02:002013-02-15T11:35:13.739+02:00Brev till A. (V)Kära A.,<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgK-TAzzusxshZqIkILuZysqx7loo8K3FirOx_Q6SoZlMY41ltyb7hfv2XvPvrQ1Gz0e-MnyKI45FqY7vDtra1KYX8QfSJ_e7SsoHuvaLOhLZQD9_qSzyWsFX3hNEl08KudLhWObCqtj_8/s1600/1IERUSALIM+copac.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="241" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgK-TAzzusxshZqIkILuZysqx7loo8K3FirOx_Q6SoZlMY41ltyb7hfv2XvPvrQ1Gz0e-MnyKI45FqY7vDtra1KYX8QfSJ_e7SsoHuvaLOhLZQD9_qSzyWsFX3hNEl08KudLhWObCqtj_8/s320/1IERUSALIM+copac.jpg" width="320" /></a></div>
Varje människa som jag möter är en gåta. Varje dag upptäcker jag att jag inte har förstått så mycket av livet och av människorna som jag träffat. En människa är så oändligt mycket. Vad hårt och okänsligt det oftast går mellan människor!<br />
<br />
På sätt och vis är det likadant med vår relation till Gud, men på ett oändligt större skala. Han har skapat allt som finns, himmel och jord, våra kroppar och själar, och ändå är Han oftast förbisedd och våra tankar och känslor slår Honom genom en oerhörd likgiltighet, vår kropp blir mer och mer ogenomskinlig för det Gudomliga Ljuset, främmande för den Heliga Ande.<br />
<br />
Hur ofta går vi ut och andas djupt och tacksamt den friska luften, hur ofta tittar vi på stjärnorna för att beundra deras skönhet och gåtfullhet? Jag minns hur jag gick omkring när jag var barn och tittade på något träd, på den tjocka stammen och tänkte, att det var en stor gåta hur en sådan stam kunde resa upp sig mot himlen. Jag tyckte att det fanns en underbar och ofattbar relation mellan jorden och trädet som liksom föddes ur den. Då tänkte jag inte medvetet på Gud, men vad var denna ofattbara och osynliga kraft som gjorde att något liksom föddes, gick vägen från ingenting till någonting, nerifrån upp, mot himlen?<br />
<br />
Det finns människor som kallar sig för materialister, som tror att världen är bara materia, det som är synligt och förnimbart med hjälp av sinnena. Men de kan inte riktigt förklara att det enklaste existerar: den minsta tanken och den minsta känslan, som är osynliga. De kan inte förklara existensen av medvetandet, samvetet, hjärtats röst. De kan inte förklara kärlekens existens. (Det kan ingen göra, men känna vördnad och förundran inför den. Kärleken är den mest levande verkligheten; om man jämför denna med den för oss "vanliga" tillvaron är den sista endast en skugga av verkligheten.)<br />
<br />
Vi befinner oss mitt i en kamp, kampen mellan gott och ont, vare sig vi vet eller inte, vare sig vi vill eller inte. Men Gud skapade världen god. Han skapade ljuset och mörkret, dagen och natten, himlen, jorden och havet, solen och stjärnorna, men han skapade bara goda ting. Ondskan skapade han inte. Han skapade änglar och människor, väsen med en fri vilja. En del av änglarna valde att resa sig mot sin Skapare, att inte längre uppfylla Hans vilja. De föll genom sitt högmod från det goda, det sanna och det sköna, de föll från den gudomliga harmonin och ögonblickligen förmörkades, blev hatiska och ytterst fula.<br />
<br />
Man brukar idag blanda skapandet av det fysiska ljuset och mörkret med det goda och det ondas existens. Man säger att Gud skapade ondskan för att till exempel driva världen framåt. Men detta är helt fel. Gud har aldrig skapat något ont. Man ska inte blanda ihop fysiska par - dag och natt, kvinna och man, himmel och jord, jord och vatten etc. - med motsatsparet gott och ont. Ondskan är resultatet av änglarnas och sedan människornas fall. Vissa heliga fäder säger att Gud förutsåg från början att de med fri vilja skapade änglarna och människorna kommer att falla ifrån det goda; därför skapade Han det fysiska mörkret från början, för att människan alltid ska ha en bild av det goda, ljuset, och sträva efter det. Jag tror att samma sak kan sägas om man och kvinna. Eftersom Han förutsåg människans fall, skapade han människan som man och kvinna, för att människan alltid ska ha dialogens, kärlekens bild framför sig, kärleken mellan Gud och hans skapelse och kärleken mellan de skapade varelserna.<br />
<br />
<b>Gud har skapat himlen och jorden och allt som är synligt och allt som är osynligt</b>. Vad är det osynliga? Ögonen ser det inte, men hjärtat ser. Om det inte väljer att vara blint.<br />
<br />
Alltså<b>: Allt Gud skapade var gott. Änglarna och människorna, som var skapade varelser med en fri vilja, valde vid vissa tidpunkter att resa sig mot Gud, de valde att själva "skapa" utanför Gud, och detta "utanför Hans vilja” var och är det onda. </b><br />
<b><br /></b>
<b>Det onda kommer att upphöra när människorna (och änglarna) slutar med att "skapa" det onda, slutar "skapa" något utanför Hans vilja. </b>Guds vilja är att alla människor av egen fri vilja ska välja göra det goda, alltså sluta "skapa" ondskan. Vid världens eller tidens slut, när Kristus kommer att döma varje skapelses liv för att inte längre tillåta ondskan, kommer de som ändå väljer det onda att bli berövade alla gåvor som de fick från Gud. I detta tillstånd kan de inte längre verka det onda, som utplånas. Att leva utan någon gåva från Gud är förstås helvetet. Man kan inte ens kalla det "att leva"; det är den eviga döden. När det gäller de fallna änglarna, demonerna, verkar som de inte längre har förmågan att känna ånger, och utan denna förmåga finns ingen räddning. Hjärtat som älskar fullkomligt ber med tårar för att hela skapelsen, människorna och djuren och allt som finns, till och med de fallna änglarna må bli rena och pånyttfödda, säger den Helige Isak Syriern.<br />
<br />
Den Helige Apostel Paulus säger att tre ting behövs: tro, hopp och kärlek. Och av dessa tre är kärleken störst, eftersom när det goda kommer att härska behövs inte längre tro och hopp. I en värld där allt är gott, behövs inte längre tro och hopp, men kärleken som är det goda består i all evighet.<br />
<br />
Varför är det viktigt att veta att Gud inte har skapat ondskan? Varför är det viktigt att veta att ondskan aldrig kan vara Hans skapelse, även om Han förutsåg att den skulle uppstå? Tänk so ofta man hör idag:<i> "Hur kunde Gud tillåta detta ske? Hur kunde Gud skapa världen på ett sådant sätt? Kanske finns Han inte? Eller är Skaparen kanske grym och hatfylld?</i>" Tänk också att man hör så ofta idag - som en ursäkt för våra svagheter eller bekvämlighet - att ondskan vore nödvändig. På sätt och viss är ondskan nödvändig för att vi ska vakna till. Gud tillåter ondskan för att vi ska vakna till och komma tillbaka till Honom, men Han själv vill aldrig något ont, Han vill aldrig att vi ska lida. Han älskar oss. Det är <b>en enorm skillnad mellan Hans vilja och hans tillåtelse</b>, mellan Hans plan och det vi själva åstadkommer med denna plan.<br />
<br />
<b>Gud är människoälskande</b>. Det finns ingen annan som är så människoälskande som Gud. Gud har aldrig skapat hatet. Hatet är de fallna änglarnas "skapelse" - och sedan människornas "skapelse". Gud tillåter dess existens endast för att vi ska få tillbaka hjärtats seende och komma tillbaka till Honom, men Han lider med oss varje gång vi lider.<br />
<br />
Tills nästa gång. Må Gudaföderska beskydda dig,<br />
<br />
M.Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-26555254675993961222012-12-19T21:19:00.000+02:002013-01-27T17:33:04.610+02:00Brev till A, (IV)Kära A,<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhre3ybGxKXgHGxxqDXgR6sqSe7iDGXCmfm-LX8eT9DP1T7ROTislAwm29nUCGpoj6Cj2ZhqbJ-cnQW_T0F8KQFOeilrya-CQ_wTB-59B99Sf4s5j_x6RrvGrz1mZywp4MOahbo1Tkno-o/s1600/regele+david.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="231" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhre3ybGxKXgHGxxqDXgR6sqSe7iDGXCmfm-LX8eT9DP1T7ROTislAwm29nUCGpoj6Cj2ZhqbJ-cnQW_T0F8KQFOeilrya-CQ_wTB-59B99Sf4s5j_x6RrvGrz1mZywp4MOahbo1Tkno-o/s320/regele+david.jpg" width="320" /></a></div>
Om jag skulle beskriva det viktigaste i vår tro i bara tre ord, då skulle jag säga: ödmjukhet, ödmjukhet, ödmjukhet.<br />
<br />
Du kanske tyckte att jag var för modig (eller högmodig) när jag skrev om att vara helig, som något som alla måste sträva efter varje dag. Att det var för mycket att vilja uppnå fullkomligheten. Det är sant att själv kan man inte åstadkomma något sådant! Men ändå är detta vår tros mått: Kristus själv uppmanar oss att vara fullkomliga. Han säger också: " Det som är omöjligt för människor, är möjligt hos Gud". I den Gudomliga Liturgin säger prästen: "Det Heliga till de heliga" (alltså de som ska ta del av Kristi kropp och blod), och så är svaret: "En är helig, En är Herre: Jesus Kristus, Gudfadern till ära. Amen." Det betyder att om vi är medelmåttiga, ljumma i vår tro, kommer Kristus inte att känna oss igen. Men om vi strävar efter helighet, så är det inte vår förtjänst, utan Kristi förtjänst. Utan Honom kan vi inte göra någonting.<br />
<br />
Nu känns det som jag inte har sagt något av värde i alla mina brev .Till och med satte jag mig ibland i centrum i stället för tron. Jag är säkert inte den rätta person som kan tala om tro. Den ska tala om tro som också kan göra det han talar om.<br />
<br />
Gud, var mig nådig efter Din godhet,<br />
utplåna mina överträdelser efter Din stora barmhärtighet.<br />
Två mig väl från min missgärning,<br />
och rena mig från synd,<br />
Ty jag känner mina överträdelser,<br />
och min synd är alltid inför mig.<br />
<br />
Mot Dig allena har jag syndat<br />
och gjort vad ont i Dina ögon;<br />
på det att Du må finnas rättfärdig i Dina ord<br />
och rättvis i Dina domar.<br />
<br />
Se, i synd är jag född,<br />
och i synd har min moder avlat mig.<br />
Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden;<br />
så lär mig då vishet i mitt innersta.<br />
<br />
Skära mig med isop, så att jag varder ren;<br />
två mig, så att jag blir vitare än snö.<br />
Låt mig förnimma fröjd och glädje,<br />
Låt de ben som du har krossat få fröjda sig.<br />
Vänd bort ditt ansikte från mina synder,<br />
och utplåna alla mina missgärningar.<br />
<br />
Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta,<br />
och giv mig på nytt en frimodig ande.<br />
Förkasta mig icke från Ditt ansikte,<br />
och tag icke Din Helige Ande ifrån mig.<br />
<br />
Låt mig åter få fröjdas över Din frälsning,<br />
och uppehåll mig med villighetens ande.<br />
Då ska jag lära överträdarna Dina vägar,<br />
och syndarna skola omvända sig till Dig.<br />
<br />
Rädda mig undan blodstider, Gud,<br />
Du min frälsnings Gud,<br />
så ska min tunga jubla över Din rättfärdighet.<br />
Herre, upplåt mina läppar,<br />
Så att min mun kan förkunna ditt lov.<br />
<br />
Ty Du har icke behag till offer,<br />
eljest skulle jag ge Dig sådana;<br />
till brännoffer har Du icke lust.<br />
Det offer som behagar Gud<br />
är en förkrossad ande;<br />
ett förkrossat och bedrövat hjärta<br />
Skall Du, Gud, icke förakta.<br />
<br />
Gör väl mot Sion i din nåd,<br />
bygg upp Jerusalems murar.<br />
Då skall du undfå rätta offer, som behaga Dig,<br />
brännoffer och heloffer;<br />
då skall man offra tjurar på Ditt altare.<br />
<br />
Detta var psalmen 50/51, Den botfärdiges bön. Det finns inte så mycket mer att säga efter denna underbara psalm. Läs den flera gånger och du blir undervisad på ett gåtfullt sätt på den högsta nivån.<br />
<br />
Jag tror att jag så småningom kommer att låta den Heliga Skriften, och Helgonens liv och de Heliga fäderna ord tala i stället...Vilken glädje över att veta att du börjar tycka om att läsa dem!<br />
<br />
Jag hade en gång ett lugnt samtal om tro med en muslimsk kvinna som jag kände väl och tyckte om att prata med. När jag sade att Gud blev människa i Kristi person, svarade hon spontant: "Det går ju inte att Gud blir människa. "Då sade jag, lika spontan och glad att svaret självt hade kommit till mig : "Men Gud är ju allsmäktig, om Han kan allt, om Han kan skapa hela universum, varför tror Du att Han inte kunde bli människa också?<br />
<br />
<b>Gud är allsmäktig</b>. Om vi alltid kunde tänka på det, skulle det vara mycket, mycket enklare. Så mycket kamp, så mycket tid förlorad! Ingenting kan göras om Gud själv inte vill eller om Han inte tillåter. Han själv kan göra allt, efter Sin vilja.<br />
<br />
Nu är det dags igen att säga hej då.<br />
<br />
Må Gudaföderskan beskydda dig,<br />
<br />
M.<br />
<br />
<br />
<br />Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-40950468441840507022012-12-18T10:48:00.003+02:002013-01-27T17:35:41.080+02:00Brev till A. (III)Kära A.,<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwO2ksFvJPwX5XnPeyNkTvQcsHdTVMmLR9ATy3FwoflidR1tBw9f5KyNu7r4XD-5feb_4J8yZsK-WFNv_-e2UVzHFLHQCOZSy9rlLhM4Vv_CwsnbYtvH9q8a8PvMJW2GmkqIpgVHP7DaQ/s1600/Jerusalim,+Sf+Mormant.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwO2ksFvJPwX5XnPeyNkTvQcsHdTVMmLR9ATy3FwoflidR1tBw9f5KyNu7r4XD-5feb_4J8yZsK-WFNv_-e2UVzHFLHQCOZSy9rlLhM4Vv_CwsnbYtvH9q8a8PvMJW2GmkqIpgVHP7DaQ/s1600/Jerusalim,+Sf+Mormant.jpg" /></a></div>
Idag kommer mitt brev att vara kort. Egentligen kommer det att vara en rättelse av det jag skrev i förra brevet.<br />
<br />
Mitt minne kommer långsamt tillbaka. Jag minns att jag läste i Tagores bok, "Sadhana", att han inte tyckte om de europeiska städerna, eftersom de var begränsade med kalla stenmurar. Däremot var Indien de fria, ursprungliga skogarnas land. Han skrev detta av kärlek för sitt land. Han försvarade sitt land för europeernas känslofattigdom. Jag förstår honom, på ett sätt. Men idag vet jag att sanningen är att vi behöver inte kalla murar, men varma gränser. En stads murar är nödvändiga för staden, för människorna som bor i staden. De försvarar och ger en form. Det gjorde Tagore själv med sina ord! Han byggde murar för att försvara sitt land och sin tradition (där religionen ingick), eftersom han såg ofullkomligheten hos engländerna som hade kommit för att behärska Indien.<br />
<br />
Det är detta som vi kristna måste vara rädda om. Vi måste jobba hårdast för vår fullkomlighet i Kristus. Annars kommer vi att bli högmodiga varelser som vill behärska andra med kallblodiga, grymma vapen. Och resultatet är att människorna som föds inom andra religioner inte känner igen Guds ansikte inom oss. Vi kan inte övertyga andra, vi kan inte öppna ögonen till andra om vi själva inte är fullkomliga, eller strävar varje dag med hela vårt hjärta efter fullkomlighet. Varje dag är helighetens mått, skrev en helig fader. Alltså från morgonen till kvällen ska en kristen uppnå heligheten. Varje dag på nytt.<br />
<br />
Alltså var Tagore i sitt försvar inte kristen. Tvärtom, genom hans skrifter som beskrev hans religion som högre än kristendomen (om han nu gjorde detta) förvirrade han många (redan lite förvirrade) unga kristna. Inklusive mig. Om jag inte hade läst honom och Eliade, hade jag inte haft intresse för österländska religioner. Men han hade ändå en grundläggande intuition att det enda i livet som är värt något är offret av kärlek. Med detta närmade han sig sitt eget Guds ansikte, Korset, kristendomen. <br />
<br />
Slutsaten är att hans skrifter var säkert värdefulla för sitt eget folk. Men han hade fel om han ville bekämpa kristendomen. De enskilda kristna människornas ofullkomlighet kunde han bekämpa, han kunde resa sig mot deras brist på kärlek. Men den kristna Kyrkan, den kristna tron i sin fullkomlighet och skönhet kunde han inte bekämpa. Och allt som är vackert i hans dikter är som små ljuspunkter från Kristi Kyrkans fullkomlighet och skönhet som belyste i ett visst mått även det han skrev. Detta eftersom Kyrkan är en bild av den rena människosjälen, som finns som ett frö i alla själar från födelsen. Må Gud belysa alla själar med sanningens ljus!<br />
<br />
Jag tror att det var den Helige Basilios den Store som sade att vi kristna ska läsa allt med rena ögon och samla det som är bra från alla människor och folk, som bina samlar sin honung från varje blomma. Men för att ha rena ögon måste vi kämpa varje dag att uppnå heligheten varje dag.<br />
<br />
Det är märkvärdigt att vi läser allt möjligt som människor av andra religioner har skrivit, men vår egen religion, vår egen identitet känner vi inte.<br />
<br />
Hur många av oss läser de underbara dikterna som Davids psalmer är? Vi borde läsa dem varje dag. Likaså borde vi läsa de Heliga Fädernas skrifter. Vi måste känna vår kristna skönhet för att kunna skilja mellan sanning och syrenernas sång, mellan Guds ansikte i varje människa och hennes fel och brister. Att ha denna förmåga att skilja mellan rätt och fel med kärlek är Guds gåva - och aldrig vår egen förtjänst. Men vi måste ändå försöka vara värda Guds nåd.<br />
<br />
Utan offer av kärlek till Gud och till vår nästa, utan Korset, är allt förgäves.<br />
<br />
Nu blev mitt brev ändå ganska långt. Och på mig själv väntar denna dag, från morgon till kväll, och jag själv måste akta mig med den hårdaste ansträngningen att inte bara prata och skriva om saker och ting, utan att göra dem också.<br />
<br />
Må Gudaföderskan beskydda dig,<br />
<br />
M.<br />
<br />Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-72834733261618475952012-12-17T23:41:00.000+02:002013-01-27T17:36:40.807+02:00Brev till A. (II)Kära A.,<br />
<br />
Jag använde rätt så många ord förra gången och ändå blev det så mycket osagt.<br />
<br />
Du kanske tycker att jag var rätt så hård och omodern när jag pratade om behovet av att rannsaka sig själv och att lämna bakom sig felen (eller synderna), som är den ignorerade bakgrunden till mycket naivitet. Idag ska man inte ens uttala ordet "synd". Detta är förstås fel (synd)...Bara den som vet vilka fel han gör, kan göra något mot det. Fast det är inte alls så lätt. Det är det svåraste som finns, att se sina egna fel (synder) och att lämna dem bakom sig. Det kan man inte göra utan Guds hjälp. Därför säger de som inte tror på Gud att synden inte finns; omedvetet förstår de att de själva inte kan kämpa emot den, och de förnekar den, för att inte behöva känna samvetets styng.<br />
<br />
Det är märkligt, hur bräcklig en människa kan vara, hur förgängliga hennes krafter är. Vi tror när vi är unga att kraften som är självklar förblir i oss, men ack så fel vi har!<br />
<br />
När jag var ung - redan som barn - slukade jag alla böcker som kom i mina händer. Båda mina föräldrar tyckte om att läsa, så vi hade många böcker hemma, särskilt skönlitteratur, som min mamma tyckte om. Min pappa tyckte om mer historiska böcker, men de var de enda som jag hade svårt att läsa. Med 7-8 år kom jag i kontakt med Bibeln för första gången (min pappa skickade oss, mig och min syster, till en ortodox präst, Fader Ioan, för "privata religionlektioner") och jag såg i den en mycket spännande bok, en samling av märkligt gripande sagor. Jag skriver "sagor" inte därför att jag inte trodde att de var sanna, utan därför att i den åldern är hela verkligheten en sann saga. Saga är alltså det underbaraste ordet som man kan använda för verkligheten.<br />
<br />
Idén som jag ville komma fram till var att jag har läst så mycket och ändå är ingenting kvar, ingen kunskap eller vetenskap som jag kan stoltsera med...Jag läste allt jag bara kunde om olika religioner mellan 20 och 30 år, men allt känns nu som en handfull sand. Det är kanske meningen med det, att inte ha alla begrepp kvar, men nog det viktigaste: friden som kommer från vetskapen att jag har hittat hem.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQTtwaJMQxgctZBH5eajo3cl5DolvBCbbHLS1jinOgWnAjt67G96KcNkBL2coa1wjjIWUeaPaLI91wkRW9HnFYdvTtvwlhdwioban-Bko2-t_Dff14SSV7W5Z4n5cSKMYrqEv-1SdfoXI/s1600/IiHr-03.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQTtwaJMQxgctZBH5eajo3cl5DolvBCbbHLS1jinOgWnAjt67G96KcNkBL2coa1wjjIWUeaPaLI91wkRW9HnFYdvTtvwlhdwioban-Bko2-t_Dff14SSV7W5Z4n5cSKMYrqEv-1SdfoXI/s320/IiHr-03.JPG" width="235" /></a>Religionerna som har flera gudar har aldrig attraherat mig. Kanske den lektionen har jag ändå lärt mig ordentligt: att <b>Gud är en Enda Gud.</b> Så hinduismen med alla sina gudar, med vilda och grymma ansikten och gestalter, kunde jag inte ha någon aktning för.<br />
<br />
Däremot läste jag flera böcker skrivna av Rabindranath Tagore, den stora indiska poeten, och jag blev väldigt tagen. Än idag, så mycket jag har honom i mitt minne, tror jag att han ibland tänkte och kände som en kristen. (* se brev III) Jag ska försöka läsa något av honom igen, innan jag gör sådana påståenden. Häromdagen hörde jag någon tala om Simone Weil. Talaren var en ortodox präst och sade något väldigt fint. Eftersom alla människor har Guds ansikte inom sig, kan man på sätt och viss säga att alla föds med ett ortodoxt ansikte. Att vara orto-dox är att ha den rätta tron. Alla barn föds med den rätta tron i sitt hjärta, som lik ett frö väntar på att växa. Simone Weil kom aldrig i kontakt med den ortodoxa kyrkan, men hon kämpade hela livet för att tron ska segra i hennes själ. Hon tänkte ortodoxt, fast hon döpte sig innan hon dog inom katolska kyrkan, den kristna kyrkan som hon hade till förfogandet.<br />
<br />
Det fanns en känd rumänsk lärd man som hette Mircea Eliade. Han skrev ett stort verk i flera volymer om religionshistoria. Men han var också skönlitteraturförfattare. I sina unga år reste han till Indien för att studera religion och språk och förälskade sig i en indisk flicka, som var dotter till hans professor vid universitetet. Flickans föräldrar var emot denna kärlek, så till slut kastades han ut ur professorns hem. Flickan hette Maitreyi Devi och blev senare själv poet och romanförfattare. Hon hyste en stor, kärleksfull beundran för den mycket äldre Tagore, som hon kände personligen, något som Eliade delade med henne, fast han led av svartsjuka. När Mircea Eliade kom tillbaka till Rumänien, skrev han en roman inspirerad av sin kärlek för Maitreyi. Många år senare skrev även Maitreyi en bok om samma ämne, från sitt eget perspektiv; här skällde hon ut Mircea Eliade - trots allt med en generös och fin mildhet - över att ha skrivit osanningar i sin roman. Deras kärlek hade begränsat sig till ord och känslor och allt annat var en lögn, skrev hon.<br />
<br />
Allt detta verkar inte ha något att göra med mitt ämne, men det säger något om mig själv när jag var ung - och om alla unga människor som har en romantisk bild om kärleken. Många unga människor har även en romantisk bild av Indien och dess religion och om meditation. Men kärleken som de söker kommer de inte att hitta där, inte heller kommer de att hitta det andliga stödet som de drömmer om. Det gick inte annorlunda för den unge Mircea Eliade: han kastades ut med ett brutet hjärta och behövde flera år för att återhämta sig, om man överhuvudtaget kan säga detta. (Själens sår kan läkas helt och ändå öppnas när som helst, här är allt möjligt och omöjligt på samma gång). Hela livet kom han att läsa och sedan undervisa och skriva om religionshistoria. Han blev världsberömd för sina skrifter om religion. Men när Maitreyi hälsade på honom flera årtionden efteråt (jag tror i 60-års åldern), såg hon ingen vis människa, utan en äldre lärd man med en trött och sorgsen blick under en väldigt hög, men hårt rynkad panna, som inte hade hittat sin själsliga frid. På sätt och vis tänker jag nu att hon inte hade rätt att förvänta sig att hitta en "guru"- personlighet, om hon nu förväntade sig detta. I vår tro finns inga "guru"-s. Det högsta som man kan uppnå är ödmjukheten. Om någon är ödmjuk, hittar Gud honom och tar boning i honom. Men hela livet är en kamp och till sista ögonblicket vet man inte om man är segrare eller inte.<br />
<br />
Nu blir det sent igen; tiden går fort när man berättar sådana historier. Jag har ändå hunnit skriva en viktig sak: att Gud är en enda Gud... Det hade de gamla grekerna också svårt att acceptera...Men något om detta hoppas jag nästa gång...<br />
<br />
Må Gudaföderskan beskydda dig,<br />
<br />
M.<br />
<br />Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-28880440641194554232012-12-15T20:06:00.001+02:002013-02-04T16:25:10.481+02:00Brev till A. (I)<br />
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4ib3VUl9A95CtY_3EWyWVKwywIx71kAHsZFXztInb0k0_r6BMW9K-_zNACOVT_gwdg_HyvUJZxsH9gdRHgC12iERyw8AgId0mVvIB-4FZuBSu_h8rYz5cxkbv-DVkkqc8EfZibgV35Fs/s1600/Blandul+Pastor.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4ib3VUl9A95CtY_3EWyWVKwywIx71kAHsZFXztInb0k0_r6BMW9K-_zNACOVT_gwdg_HyvUJZxsH9gdRHgC12iERyw8AgId0mVvIB-4FZuBSu_h8rYz5cxkbv-DVkkqc8EfZibgV35Fs/s320/Blandul+Pastor.jpg" width="304" /></a></div>
<i>Det var en vän som bad mig att skriva om vår ortodoxa kristna tro, så enkelt det går. Det är inga ord för en buddhist, till exempel, inte heller för lärda människor, utan mer för unga ortodoxa kristna som blir intresserade av andra religioner. </i></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<i><br /></i></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
Kära A.,</div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><br /></span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
</div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">Du
minns kanske att jag berättat för dig många gånger
att jag var en sökare. Jag har ”provat på” olika
religioner och läst allt möjligt. </span>
</div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">Jag provade lite på yoga övningar och åkte till en
buddhistisk retreat där jag mediterade och till och med bugade
framför <span style="color: black;"><span lang="sv-SE">en Buddha
staty</span></span>. </span>
</div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">Någon
gång stötte jag på antroposofin, på Rudolf
Steiners böcker. Antroposofi är en blandning av
österländska religioner och kristendom. Den tror på
Kristus, men även på flera jordeliv eller reinkarnation
(något som en kristen inte gör). Idag är jag inte
längre en ”antroposofivän”, men Steiner blev då
ändå länken mellan buddhism och kristendom, eftersom
han pratade om Kristus som centrum i sin ”lära”. Gud kan
rädda oss från en farlig situation genom en annan farlig
situation, som ändå är närmare räddningen. </span>
</div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">Någon
gång emellanåt fick jag idén att läsa Bibeln.
Och så småningom började jag tro igen på
Jesus Kristus. Det var en långdragen process... Jag minns att
jag en gång eller några gånger gick in i en kyrka
och bad framför Guds Moder för min son - och för mig.</span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
Under
tiden jag var intresserad av buddhismen (och antroposofin) ignorerade jag att jag var kristen, att
jag var döpt. Jag gick igenom en djup kris och låtsades för mig själv att jag mådde bättre genom att meditera eller liknande. Jag började leva
i en värld, som jag inte kunde förklara för andra och
inte för mig själv heller. Mina erfarenheter gick inte att dela med andra. Till slut var jag på
väg att gå sönder och begå självmord.</div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><br /></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"> <span style="font-size: small;"><span lang="sv-SE">Jag
var helt utan skydd inför livets svårigheter. Jag var som
en trasig båt på ett stormhav. </span></span></span>
<br />
<span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><span lang="sv-SE"><br /></span></span></span>
<span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><span lang="sv-SE">Det betyder inte att själens smärta inte hade kommit om jag inte hade "sökt på ett annat håll". Inte heller är skyddet som Gud ger oss det som vi själva vill ha i en viss situation. Ändå är tron det enda verkliga skyddet, eftersom den inger mod till och med inför döden och ger livet dess mening.</span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: small;"><span style="color: black;"><span lang="sv-SE">Kristus
kallar människorna </span></span><span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><span lang="sv-SE">till
Sig </span></span></span><span style="color: black;"><span lang="sv-SE">från
olika folk, olika religioner, olika åldrar, olika situationer.
Han kallar till Sig även sådana som redan har fått
det kristna dopet, men som har blivit främlingar i sin egen
religion. Sådan var jag också. För dem har denna
främlingskap större konsekvenser än för en som
aldrig har blivit döpt. Den döpte har ett minne inom sig,
en vetskap som den icke döpte inte har. Att strunta i detta
minne, i denna erfarenhet är väldigt smärtsamt för
själen som inte vet varför den lider så mycket. Den
kristna förblir på något sätt en kristen även
när han börjar tycka att den andra religionen är
intressantare. Det är inte sällan en slags naiv kärlek
som gör honom eller henne att vilja ge kärlek till alla och
att visa att han eller hon respekterar alla. Men priset på
naiviteten är stort. Denna naivitet döljer också ett inre fel, en fläck (eller bättre sagt flera), en fulhet som inte vill komma till ljuset (i teologiskt språk "synd"). Därför betalar man för den: man betalar inte för kärleken, utan för den inre ofullkomligheten, för fulheten som älskar mer mörkret än ljuset. </span></span></span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span lang="sv-SE">Kristendomen
tror att Gud finns och att Han är en </span></span><span style="color: black;"><span lang="sv-SE"><b>Person</b></span></span><span style="color: black;"><span lang="sv-SE">.
Alla människor, från Adam tills idag, bär </span></span><span style="color: black;"><span lang="sv-SE"><b>Guds
ansikte inom oss.</b></span></span><span style="color: black;"><span lang="sv-SE">
Därför är vi människor </span></span><span style="color: black;"><span lang="sv-SE"><b>personer</b></span></span><span style="color: black;"><span lang="sv-SE">
också. Vi har </span></span><span style="color: black;"><span lang="sv-SE">ett
ansikte!</span></span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: small;"><span style="color: black;"><span lang="sv-SE">Det
spelar ingen roll vem vi är, </span></span><span style="color: black;"><span lang="sv-SE">vilken
religion vi har, om vi är kristna, muslimer eller buddhister, om
vi är svenskar eller rumäner eller turkar eller kineser
eller somalier, om vi är man eller kvinna: vi alla bär Guds ansikte inom oss, eftersom Gud
har skapat oss efter Sin Bild, som Sin Avbild. Men vi måste växa från Guds avbild till att i frihet alltmer <b>likna Gud.</b></span></span></span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: small;"><span style="color: black;"><span lang="sv-SE">Buddhismen
tror inte på Gud. För den är Guds ansikte inget
begrepp. (En buddhist bär alltså på Guds ansikte,
men vet inte detta.) Nu skriver jag inte bara om buddhismen, utan om alla religioner som inte tror på Gud eller på "en personlig Gud". De flesta nutida ”kristna som inte vill vara
kristna” säger nämligen att de tror på något, men att de
inte tror på en personlig Gud, utan på en slags allmän
princip eller universell energi. Men </span></span><span style="color: black;"><span lang="sv-SE">bara
den som har ett ansikte kan älska och gråta. ”Herr
Princip” eller ”Fru Energi” eller ”Hen Nirvana” kan inte
älska och gråta med oss. </span></span></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: small;">Tänk
på det första ansiktet som närmar sig vårt
ansikte som bebis, som ler emot oss och mumlar det mildaste ordet som
finns för att vi ska vila </span>fridfullt och
känna glädje för att vi fick ett liv, där vi blir
älskade och kan älska.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: small;"><span style="color: black;"><span lang="sv-SE">Den
kristne Gud – som från början är en Person - kom
till jorden och tog en mänsklig gestalt och ett mänskligt ansikte. <b>Kr</b></span></span><b><span style="color: black;"><span lang="sv-SE">istus
är både Gud och Människa.</span></span><span style="color: black;"><span lang="sv-SE"> </span></span></b></span></div>
<div lang="sv-SE" style="font-weight: medium; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: small;"><span style="color: black;"><span lang="sv-SE">Däremot
tror buddhismen på </span></span><span style="color: black;"><span lang="sv-SE">Nirvana<b>,</b></span></span><span style="color: black;"><span lang="sv-SE">
ett begrepp som handlar om att ”släcka” allt som finns,
tills det blir inget kvar. I tomheten som uppstår finns något
bortom alla begrepp, där man skulle uppnå friden. </span></span></span>
</div>
<div lang="sv-SE" style="font-weight: medium; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div lang="sv-SE" style="font-weight: medium; margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">Jämför
alltså Ansiktet som ser dig som person, som älskar dig och
lider med dig och oftast i ditt ställe, jämför detta
Ansikte med något bortom alla begrepp. Med Ansiktet kan du ha
en dialog. Däremot kan det inte finnas en dialog mellan dig och något bortom alla begrepp. Här har
du skillnaden mellan kristendom och buddhism.</span></div>
<div lang="sv-SE" style="font-weight: medium; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div lang="sv-SE" style="font-weight: medium; margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">När
du har ett bekymmer kan du inte be: ”Herr Princip, kom till mig!
Fru Energi, hjälp mig! Goda Nirvana, se mig, jag är ju
också en människa, fast det känns som jag inte är
någonting, ingen ser mig, allt och alla verkar vara emot mig,
allt kämpar emot mig. Jag är i nöd, jag går
under, rädda mig, goda Nirvana! Goda Nirvana, hjälp min
broder som har bekymmer med kärleken, hjälp min syster som
är cancersjuk, förbarma dig om min mormor som är svårt
sjuk och inte kan andas längre. Hjälp dem, Goda Tomheten
som är någonting bortom alla begrepp, jag älskar dem!
....Man kan ju inte be på sådant sätt. Jag behöver
be Någon som har ett ansikte, som verkligen är närmast
mig, som är Människa som jag, men samtidigt Gud.
Människan-Gud som verkligen kan hjälpa mig.”</span></div>
<div lang="sv-SE" style="font-weight: medium; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div lang="sv-SE" style="font-weight: medium; margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">Buddhisterna
har alltså förstått att det högsta som finns är
bortom alla begrepp. De märker nog också att en person är en konkret person, men de ignorerar detta i deras tro. De pratar aldrig om hur viktig detta är, att vara en person, med ett eget (inre och yttre) ansikte. </span><br />
<span style="color: black;"><br /></span>
<span style="color: black;">Alltså, eftersom det högsta
som finns inte bara kan vara någon vanlig person,
säger buddhismen att Gud inte finns. Den vet inte att lösningen
är enkel för den som tror: en <b>Person </b>som är både
Gud bortom alla begrepp och Människa av kött och blod. Men
så länge den försöker hitta något annat än
Kristus Gud-Människa där bortom alla begrepp, kommer den
att stanna kvar vid Nirvana. Kristus kan man inte hitta bortom alla begrepp, vägen är inte en "meditation", utan konkret kärlek och konkreta händelser. En konkret händelse var att Kristus kom till jorden i kött och blod. Nirvana är bara tomhet, därför att utan
Kristus finns inget liv. Och tomheten drar till sig döden.</span><br />
<span style="color: black;"><br /></span>
<span style="color: black;">Räddningen kommer inte från den nya religionen som man ville upptäcka och undersöka, utan nyckeln befinner sig inom det egna hjärtat. Räddningen kommer när man får en insikt om det som gick snett i ens liv, de egna felen som inte berodde på den kristna tron, men som man hade sårat Gud, sig själv och de andra omkring med.</span><br />
<br />
Men nu har det blivit lite sent. Vi "möts" i nästa brev...<br />
<br />
Må den heliga Jungfru Maria, Gudaföderskan, beskydda dig!<br />
<br />
M.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-5848156899393178702012-10-20T19:30:00.000+03:002012-12-21T11:26:07.667+02:00Förebygga sjukdomar med hjälp av läkemedel?Eftersom jag har börjat skriva om mina funderingar kring läkemedel i förra inlägget, måste jag säga att det kanske kan skrivas otaliga böcker om man nu skulle vilja belysa alla aspekter av ämnet, inte med vilket ljus som helst, utan med sanningens ljus. Varje liten detalj, varje litet frågetecken har ju ett svar som är klart, ljust och sant. Men vi befinner oss i skogen och har gått vilse. Hur ska vi skilja mellan gott och ont, mellan liv och förstörelse? Det finns ett ljus som brinner utan att bränna, en eld som har trons ljus, hoppets värme, och kärlekens innerlighet.<br />
<br />
För att gå tillbaka till början: "Ett läkemedel är ett medel som", skrev jag i förra inlägget, "förebygger, lindrar eller botar sjukdomar eller sjukdomssymptom." Nu vill jag diskutera omkring förebyggandet. Det låter kanske överraskande eller radikalt, men det måste ändå sägas: att förebygga är egentligen inte läkemedlens syfte. Vi gör och säger så idag, eftersom vi inte längre vet bättre, men i själva verket är det felaktigt att vilja förebygga sjukdomar med hjälp av läkemedel. <b>Man ska förebygga en sjukdom - som vilken svår livssituation som helst- inte genom läkemedel, utan genom en förändring av livsstilen. </b><br />
<b><br /></b>
Dr. Pavel Chirilă, universitetsprofessor i kristen bioetik, är i botten specialistläkare i internmedicin. Under årens lopp hann han jobba på olika (och väldigt olikartade) platser: på landet, i ett fattigt kvarter av en Bukarests förort, på Kliniken för akutvård i den rumänska huvudstaden, samt som forskare, innan han upptäckte att det han hade läst på universitet endast var "ett alternativ" av medicinen."Skolmedicinen kan inte helt ifrågasättas, däremot ska dess absolutism ifrågasättas, därför att den inger intrycket av att en motsatt eller alternativ åsikt måste vara ogiltig." I hans bok som heter <i>"Helandet"</i> finns ett kapitel som heter: <i>"Det vanvettiga förebyggandet med farmakologiskt aktiva ämnen. Den patogenetiska induktionen". </i>Han skriver: "Även om titeln (på kapitlet) verkar chockerande, måste vi befatta oss med detta ämne, eftersom många av våra nutida sjukdomar förorsakas av farmakologiskt aktiva ämnen."<i> </i>Idag brukar man tro att alla "naturläkemedel", "naturmedel", eller liknande inte har några biverkningar." Detta är förstås fel. Om man missbrukar ett naturläkemedel eller till och med ett örtte kommer biverkningarna att finnas. Dr. Chirilă beskriver några patienter som har missbrukat (använt stora mängder av) johannesörtte, åkerfräkente eller lökte i flera år eller till och med under flera generationer och som får symptom och besvär som endast försvinner när orsaken har upptäckts och upphört (när de inte längre drack sitt vanliga te flera gånger om dagen, i "förebyggande syfte.") Samma sak gäller även de kemiska läkemedlen. Dr. Chirilă fortsätter: "Principen gäller även den allopatiska (skolmedicinen, övers. not) medicinen; alla biverkningar av de kemiska läkemedlen är i själva verket patogenetiska reaktioner som induceras av en långvarig, upprepad användning av ett farmakologiskt aktivt ämne. En kollega led sedan länge tillbaka av magsår. På den tiden hade cimetidin upptäckts. Hon började äta cimetidin och fortsatte med detta nästan dagligen i flera år. Efter ett tag började hon ha reumatisk värk i de små lederna. Hon gick till en reumatolog och fick diagnosen reumatoid poliartrit. Reumatologen rekommenderade henne icke steroidala antiinflamatoriska läkemedel (NSAID), men magsåret utgjorde ett hinder mot denna behandling. Till slut vände hon sig till homeopatin, men det behövdes ingen homeopatisk behandling. En uppmärksam läsning av <i>Side effects </i>(biverkningarna, övers. not) visade att en långvarig användning av cimetidin orsakar ledsmärtor. [...] Väldigt ofta kommer våra patienter med en fras från den allopatiska medicinen: <i>tre gånger om dagen livet ut</i>. Det är helt klart ett fel; naturmedicinen som använder biverkningsfria (när de inte missbrukas, övers. not) läkemedel undviker detta <i>tre gånger om dagen, livet ut</i>: desto mer borde den allopatiska medicinen göra det, som använder sig av (möjligtvis och förhållandevis - dvs klyftan mellan önskad verkan och förgiftning är möjligtvis och förhållandevis smalare eller redan från början obefintlig, men pga sjukdomens allvarlighet accepteras den giftiga bieffekten ändå, övers. not) giftiga läkemedel."<br />
<br />
Slutsatsen som jag drar av allt detta är enkel och förnuftig: missbruk av både kemiska och naturläkemedel (och örter etc.) leder till sjukdom. Missbruk betyder en upprepad och långvarig användning av ett läkemedel utan att sjukdomen motiverar detta, utan endast i "förebyggande" syfte eller i större mängd än rekommenderat.<br />
<br />
Dessutom: det är felaktigt att tro att alla naturläkemedel är ogiftiga och harmlösa. Det finns ju växter som innehåller ämnen som är giftiga redan i en väldigt liten mängd. Vissa används kanske som läkemedel, men i små, små koncentrationer. Paracelsus, om jag minns rätt, sade att det är dosen som avgör om något är ett läkemedel eller ett gift. Man måste ha en nyanserad kunskap om allt, inte dra allt över en kam.<br />
<br />
Men om man inte missbrukar naturläkemedlen eller örterna, utan man använder dem när de verkligen behövs, inte längre och inte i högre dos än rekommenderat, förgiftar de inte den mänskliga organismen.<br />
<br />
Kan man påstå detta även om kemiska läkemedel? Den nutida skolmedicinen (och skolfarmacin) svarar ja på denna fråga. I praktiken ser vi varje dag att det inte verkar finnas ett enda kemiskt läkemedel som inte har några biverkningar, även vid rätt användning. Listan på rapporterade biverkningar brukar aldrig ta slut, även för det skenbart "ofarligaste" läkemedlet.Visserligen, om vi annars är unga och friska, men har just nu en akut sjukdom, om vi använder ett läkemedel i rätt dos under en begränsad, möjligtvis kortare tid, kommer vi kanske inte att märka något. Vår kropp är ju ändå inställd att varje ögonblick jobba för vår hälsa, för vår återhämtning, på ett någonstans gåtfullt och holistiskt sätt. Men om vi är särskilt sårbara, om vi är barn, eller äldre, eller kroniskt sjuka eller själsligt belastade, eller med en stor arbetsbelastning, om vi behandlas med många läkemedel på en gång eller har en sänkt immunitet, om vi kanske även är onödigt och upprepat vaccinerade, är vår kropp inte längre istånd att kämpa med all sin kraft och läkemedlet kan bli synligt och klart det som potentiellt var från början: ett gift.<br />
<br />
Lika felaktigt är det att tro att endast kemiska läkemedel är potenta och hjälper, att naturläkemedel är mer "på skoj", ett urvattnat alternativ. Igen gäller det att man måste sträva efter nyanserade kunskaper om saker och ting och undvika fördomar och ett förenklat synsätt som stödjer sig på motsatsparet sympati-antipati. Det är sant att i vissa, livshotande situationer finns de kemiska läkemedlen som räddar liv och ingen förnuftig människa kommer att förneka detta. Men om vi skulle inreda våra liv på ett annat sätt, med en annan livsstil, skulle vi kunna undvika många livshotande situationer. Om vi skulle förebygga de olyckliga livssituationerna med hjälp av en förändrad livsstil och livsinställning, skulle vi mycket mer sällan komma att behöva dramatiska behandlingar.<br />
<br />
Det gäller alltså att välja den förnuftiga vägen. Rädslan, oförnuftig sympati eller antipati, det att vilja "gardera sig" i vilket fall som helst, varje överdrift och missbruk, varje överanvändning kvantitets- och tidsmässigt är lika många källor till onödigt lidande. Tänk hur mycket vi själva driver våra läkare och i allmänhet hela sjukvården till att överbehandla oss för att man vill "gardera sig." Om jag nu återvänder till dr. Chirilă´s bok: "[...]ett missbruk av antibiotika leder till immunsystemets förfall och till allt oftare infektioner och inte till infektionernas läkning; ett missbruk av sköldkörtelhormoner leder till hyperthyreos ( högre koncentration av sköldkörtelhormoner än normalt i blodet, övers. not) och inte till euthyreos (normal produktion av dessa hormoner, övers. not); ett missbruk av kalk förorsakar njursten och inte helt enkelt botandet av tetani etc. Ensidig kost (patienter som endast äter sötsaker, eller endast kött eller endast mjölkprodukter) eller ett missbruk av något födoämne kan vara utgångspunkten för en sådan inducerad patogenes. Jag hade en patient med psoriasis lokaliserad på skalpen; hon berättade för mig att hon brukade äta 400-500 g honung dagligen, på grund av att honungen var <i>något gott och delikat</i>. Det räckte med att hon slutade med detta för att läkas."<br />
<br />
Ett särskilt ämne som har blivit väldigt omdiskuterat på sistone är vaccinernas användning. Det finns otaliga forskningar, otaliga böcker och tjocka böcker om ämnet. Och det lönar sig att befatta sig med det. Inte bara det: det är ett måste för våra barn och barnbarnens hälsa, men även för oss själva. Men mer om detta senare.<br />
<br />
Slutligen, vill jag hänvisa till att livsstilen är oupplösligt beroende av den enskildes livsåskådning. För mig som ortodox kristen är tron det centrala inom livsstilen. Tron överskrider gränserna av den fysiska sjukdomen, som spelar en underordnad plats i relationen mellan dem. Vårt fysiska liv underordnar sig döden också; ingen människa kan vara frisk och levande för evigt, när det gäller hennes kropp. Alla människor är kroppsligen dödliga.Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-339464118795682592012-10-11T23:34:00.001+03:002012-12-16T14:27:02.812+02:00Kortfattat om p-piller, etik, frihet och kroppens musik<br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Etik handlar om grundvärderingar
och frihet. Och skönhetens musik.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
När det gäller definitionen
av läkemedel finns en lagdefinition idag, som jag tycker går
över gränserna för vad ett läkemedel borde anses
vara. Ett läkemedel borde endast anses det som förebygger,
lindrar eller botar fysiska eller psykiska sjukdomar eller deras symptom och inget annat. Diagnosmedel som till exempel kontrastämnen
inför röntgenundersökningar är en särskild
kategori, som ändå inte borde klassas som läkemedel,
utan man borde formulera en lagkomplettering som gör det möjligt
att även hantera sådana läkemedel-liknande ämnen,
liknande mest på sättet att tillverkas, uppfylla renhets-,
säkerhetskrav o s v som annars läkemedel måste
uppfylla. Men det är inte dessa medel som ställer så
mycket till problem (fastän de kan bli ett problem om man
förlorar ur sikt den enkla definitionen som förblir den
enda med sunt förnuft), utan andra ämnen som idag klassas
som läkemedel och som inte alls är det. Jag syftar idag på
p-piller och ”dagen-efter-piller”. De förebygger, lindrar
eller botar inga sjukdomar eller symptom, i alla fall inte när
de används i ”graviditetsförebyggande” syfte. Jag
tycker förresten att ”graviditetsförebyggande” i detta
fall inte är det rätta ordet, utan man borde säga
sanningsenligt ”graviditetsförhindrande” syfte, eller ännu klarare ”barnuppkomstförhindrande” syfte. Barnuppkomst är
ingen sjukdom eller inget sjukdomssymptom som man ska förebygga
eller bota eller bekämpa, utan den är helt enkelt ett
ansvarstagande av en möjlig konsekvens, konsekvensen av att en
man och en kvinna förenas (minst) kroppsligen. Hur skulle det
vara om man sanningsenligt skulle säga: <b>Idag kallar vi
läkemedel även sådana medel som hjälper oss att
förhindra att vi känner och tar ansvar för
konsekvenserna av våra handlingar</b>. Å ena sidan: Tänk
att dessa konsekvenser normalt vore att betraktas som det bästa
som vi någonsin kan åstadkomma, fast inte vi, utan genom
oss: våra barn. (Men vårt sätt att handla och tänka
har gått så långt att vi inreder våra liv på
det olyckliga sättet att vi oftast ställs inför
situationen att se på dessa konsekvenser, på att få barn, som något icke-önskvärt, ytterst negativt.) Å andra sidan: <b>Tänk
hur mycket kraft och energi och tid - och själva meningen med
livet - vi förlorar genom att intill förstörelsen
missbruka en enda sträng i den mest finstämda
symfoniorkestern som finns i denna värld: våra egna
kroppar (och själar).</b></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Visserligen kan hormonläkemedel som är p-piller även användas i medicinska
syften, d v s som ett läkemedel och då är de givetvis
läkemedel, fastän även detta behöver en särskild fundering och diskussion. Men när de används som p-piller är de
enligt den enkla, sanningsenliga, förnuftiga definitionen inga
läkemedel.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Om man jobbar på ett apotek måste man ta hänsyn till ett
komplext system av lagar och regler. Det spelar ingen roll om man
jobbar på ett statligt eller privatägt apotek eller om man själv äger sitt apotek. Man måste följa lagarna
som finns. En av bestämmelserna som finns i lagen är att
alla apotek är skyldiga att tillhandahålla alla läkemedel
(i fall de inte finns på lager på apoteket just den dagen
ska de beställas och ställas till förfogande så
fort som möjligt). Men om jag som jobbar på ett apotek tycker att vissa
läkemedel <i>inte är </i>läkemedel
och mina funderingar grundar sig på ett etiskt synsätt, tvingas
jag att göra något emot mitt samvete eller så har
jag det fria valet att inte jobba på apoteket så länge en sådan lag finns. Å andra sidan betyder detta förstås också att lagen inte stämmer och måste ändras.</div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-54478468799744782052012-08-15T14:34:00.001+03:002012-08-15T14:35:08.543+03:00Gudaföderskans, Marias insomnande<iframe allowfullscreen="allowfullscreen" frameborder="0" height="315" src="http://www.youtube.com/embed/hZx-nvRsdyM" width="420"></iframe>Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-33385381179012027672012-07-18T21:09:00.001+03:002012-07-18T21:17:59.490+03:0019 juli minns den Ortodoxa Kyrkan bl a den Heliga Ärevördiga Makrina (den Helige Basilios den Stores syster) och den Helige Ärevördige Serafim av Sarov (Återfinnande av hans heliga reliker).<br />
<br />
<br />
Om den Heliga Makrinas liv kan man läsa i ett tidigare inlägg: <a href="http://monicalassaren.blogspot.ro/2010/07/den-heliga-makrina-300-talet-levnad-och.html">http://monicalassaren.blogspot.ro/2010/07/den-heliga-makrina-300-talet-levnad-och.html</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgaGXPPPTxzsBP2yCDG5uEF8iVieX6y0TC8GZY2hpwopBYZ7HRAs8an6Go0X5ikMTEpTWu6WIxuz9UrnKQ5Bmd3bBFFXhC3t85_J4m6W9BdPGnFox2Mj_d7AsMowmR7nN7KTrTYwYraNaY/s1600/IMG_5390.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgaGXPPPTxzsBP2yCDG5uEF8iVieX6y0TC8GZY2hpwopBYZ7HRAs8an6Go0X5ikMTEpTWu6WIxuz9UrnKQ5Bmd3bBFFXhC3t85_J4m6W9BdPGnFox2Mj_d7AsMowmR7nN7KTrTYwYraNaY/s1600/IMG_5390.JPG" /></a><br />
<span style="background-color: white;"><br /></span><br />
<span style="background-color: white;"><br /></span><br />
<span style="background-color: white;"><br /></span><br />
<span style="background-color: white;"><i><br /></i></span><br />
<span style="background-color: white;"><i><br /></i></span><br />
<span style="background-color: white;"><i><b>Ärevördiga Heliga Makrina, bed till Gud för oss!</b></i></span><br />
<span style="background-color: white;"><i><b><br /></b></i></span><br />
<span style="background-color: white;"><i><b><br /></b></i></span><br />
<span style="background-color: white;"><i><b><br /></b></i></span><br />
<span style="background-color: white;"><br /></span><br />
<span style="background-color: white;">I ett annat inlägg kan man även läsa ett fragment av samtalet mellan den Helige Serafim och hans lärjunge, M</span><span style="background-color: white;">otovilov: </span><a href="http://monicalassaren.blogspot.ro/2011/01/de-helige-serafim-av-sarov-om-att.html" style="background-color: white;">http:/</a><a href="http://monicalassaren.blogspot.ro/2011/01/de-helige-serafim-av-sarov-om-att.html" style="background-color: white;">/</a><a href="http://monicalassaren.blogspot.ro/2011/01/de-helige-serafim-av-sarov-om-att.html" style="background-color: white;">moni</a><a href="http://monicalassaren.blogspot.ro/2011/01/de-helige-serafim-av-sarov-om-att.html" style="background-color: white;">c</a><a href="http://monicalassaren.blogspot.ro/2011/01/de-helige-serafim-av-sarov-om-att.html" style="background-color: white;">alassaren.blogspot.ro/2011/01/de-helige-serafim-av-sarov-om-att.html</a><span style="background-color: white;">.</span><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiR4qXnyrEhZIqYDlYYtWmmf0M1aekUnxYDFhzhVDbpcv161LfD3NrMcvp9U1httIw88ONGAHawEPmE7A6iiNNm_Lit8740k3sQgtwUH-R0iG3_28P2f859PeLLlrLxVGpOrgEb1oZSFjk/s1600/200px-Seraphim_of_Sarov.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiR4qXnyrEhZIqYDlYYtWmmf0M1aekUnxYDFhzhVDbpcv161LfD3NrMcvp9U1httIw88ONGAHawEPmE7A6iiNNm_Lit8740k3sQgtwUH-R0iG3_28P2f859PeLLlrLxVGpOrgEb1oZSFjk/s1600/200px-Seraphim_of_Sarov.jpg" /></a><span style="background-color: white;"><span style="background-color: white;"><br /></span></span><br />
<span style="background-color: white;"><i><b><br /></b></i></span><br />
<span style="background-color: white;"><i><b><br /></b></i></span><br />
<br />
<br />
<b><i>Ärevördige Helige Serafim, bed till Gud för oss!</i></b>Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-33554153982963625072012-05-15T21:21:00.000+03:002013-01-12T17:36:20.937+02:00Ge inte näring åt cancern (2)<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiATpK6gF8qzyRU4uUmS172279yUZeIHJ7czd9xAOMv6-mc_seLimBS7NkkGV_BPe7h7m_oFLSXcQZ6rBvUpoBm889pWTvw-DUVH4vDJm76crWy4KOqbNprGdhDRldmckybKP9mWS3PEuY/s1600/300xH_677_Dieta+cancer+COP1.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiATpK6gF8qzyRU4uUmS172279yUZeIHJ7czd9xAOMv6-mc_seLimBS7NkkGV_BPe7h7m_oFLSXcQZ6rBvUpoBm889pWTvw-DUVH4vDJm76crWy4KOqbNprGdhDRldmckybKP9mWS3PEuY/s1600/300xH_677_Dieta+cancer+COP1.jpg" /></a></div>
<i>Det som följer är ett litet fragment ur boken som jag presenterade i ett annat inlägg, som heter "Ge inte näring åt cancern. Kosten är din bundsförvant i kampen mot cancern". Återgivningen av detta fragment (i min översättning) sker med författarnas samtycke. Boken (på rumänska) säljes till förmån av en god gärning: byggandet av en klinik där cancerpatienter får återhämta sig. Se mer information i tidigare inlägg. Man kan även donera direkt till bankkonton nedan eller sms-a. (se längst ned). </i><br />
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">För
150 år sedan var miljön ren, så som den alltid
varit. Den ekologiska jämvikten självreglerades, därför
att det inte fanns någon yttre störande faktor.</span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Men ungefär vid denna tidpunkt
började den mänskliga civilisationen använda kemiska
gödningsmedel som kväve, fosfor, kalium, pga en
tvångsmässig önskan av att öka produktionen av
jordbruksprodukter. Effekten var förödande, växternas
metaboliska stress var störst: med ett substrat av nitriter, i
stället för en organisk gödsel, blev dessa
”attackerade” av syntetiska kemiska ämnen och tvingade att
växa på ett annat sätt än deras gener dikterade
dem.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Följden blev att växternas
immunitet sjönk snabbt och under en period av några
generationer blev växterna smittade med olika parasiter,
insekter, svamp och toxiska ogräs. Detta gjorde att man var
tvungen att behandla dem med insektmedel och herbicider
(ogräsbekämpningsmedel), som <span style="color: black;">innebar</span>
ett inkräktande i grödornas liv - den andra förgiftningen,
mycket aggressivare än den första. Resistens mot
insektmedel utvecklades snabbt. År 1938 fanns 7 insektsarter
som var resistenta mot insektmedel och år 1984 hade det ökat
till hela 447 resistenta arter. Detta gjorde att det syntetiserades
ännu fler, nyare insektmedel och även kombinationer mellan
dem.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Denna utveckling av civilisationen
påverkade otvivelaktigt även canceruppkomsten. Cancern är
en sjukdom där de unga cellerna, i stället för att
växa på ett normalt sätt, förökas anarkiskt
och undertrycker ända tills förstörelse ett organs
funktion och slutligen hela organismen.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">Som
vi kommer att visa i följande analys,</span><span style="color: red;">
</span><span style="color: black;">är
sockret ett a</span><span style="color: black;">v livsmedlen</span>
som har stor betydelse för uppkomsten och spridningen av
cancern.<b> </b>Den negativa
metaboliska effekten på den mänskliga arten är lika
hård som nitraternas påverkan på växter. Ända
sedan människan <span style="color: black;">skapades</span>
tills för ca 200 år sedan var sockret okänt för
människan. Med början från 1830 till 2000 ökade sockerkonsumtionen
12 gånger i USA och 6 gånger i världen. Den
mänskliga arten är programmerad att äta naturliga
kolhydrater (sötsaker), där sockret befinner sig i en mängd
av 3-5%. Men plötsligt började människan äta ren
sackaros, isolerad från andra kolhydraters sammanhang, alltså
äta 100% socker. Cellens intoxikation med socker leder till en
större mängd av utsöndrad insulin och mjölksyra
såväl i cellen som omkring den och dessa två ämnen
är viktiga faktorer i tumörväxten.</div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div lang="sv-SE" style="font-weight: medium; margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">Dessutom,
eftersom sockret inte är ett naturligt livsmedel, förändrar
det den fysiologiska funktionen av matinstinkten och leder till en
patologisk funktion, som inte längre kan bestämma att
avsluta ätandet: ju mer man äter, desto mer önskar man
äta.</span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div align="LEFT" style="background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><span lang="sv-SE">Det
är sorgligt </span></span></span><span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><span lang="sv-SE">att
i vår civilisation har människan kommit dithän att
föredra socker i stället för honung och frukt, för
att tillfredställa sitt behov av klorhydrater (sötsaker)
och att hon sprider med så stor lätthet nitratsäckarna
på den egna jorden och förgiftar både sin kropp och
jorden.</span></span></span></div>
<div align="LEFT" lang="sv-SE" style="background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
</div>
<div align="LEFT" lang="sv-SE" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><br /></span></div>
<div align="LEFT" lang="sv-SE" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; margin-bottom: 0cm;">
ur: <i>"Nu hrăni cancerul" ("Ge inte näring åt cancern")</i>, Ed. Christiana, 2012, ss. 28-29</div>
<div align="LEFT" lang="sv-SE" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div align="LEFT" lang="sv-SE" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; margin-bottom: 0cm;">
<br />
<div class="cube-line" style="background-attachment: scroll; background-clip: initial; background-color: #f6f6f6; background-image: url(http://www.clinicanera.ro/styles/style1/images/line-cube.gif); background-origin: initial; background-position: 0px 0%; background-repeat: repeat no-repeat; color: #342b20; font-family: Georgia, 'Times New Roman', Times, serif; font-size: 12px; line-height: 26px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 15px; text-align: -webkit-auto;">
<strong style="color: black; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">BANCA CR FIRENZE ROMANIA AGENTIA MOSILOR</strong><br />
Adress : Calea Mosilor , nr.272-274, bl .16, parter, Sector 2, Bucuresti<br />
Beneficiarul: FUNDATIA SFANTA IRINA<br />
CODUL SWIFT: DAROROBU<br />
<h3 class="color3" style="color: #10333d; font-size: 14px; font-style: italic; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 5px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
CONT :RO24DARO000200064936EU02 CONT IN EUR</h3>
<h3 class="color3" style="color: #10333d; font-size: 14px; font-style: italic; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 5px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
CONT :RO81DARO000200064936US02 CONT IN USD</h3>
<h3 class="color3" style="color: #10333d; font-size: 14px; font-style: italic; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 5px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
CONT :RO67DARO000200064936RO02 CONT IN LEI</h3>
</div>
<div class="cube-line" style="background-attachment: scroll; background-clip: initial; background-color: #f6f6f6; background-image: url(http://www.clinicanera.ro/styles/style1/images/line-cube.gif); background-origin: initial; background-position: 0px 0%; background-repeat: repeat no-repeat; color: #342b20; font-family: Georgia, 'Times New Roman', Times, serif; font-size: 12px; line-height: 26px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 15px; text-align: -webkit-auto;">
<strong style="color: black; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">RAIFFEISEN BANK AGENTIA FUNDENI</strong><br />
Adresa: Sos Colentina , nr.76, bl.111, Sector 2, Bucuresti<br />
Beneficiarul: FUNDATIA SFANTA IRINA<br />
Codul swift: RZBRROBU<br />
<h3 class="color3" style="color: #10333d; font-size: 14px; font-style: italic; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 5px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
CONT: RO78RZBR0000060013663379 CONT IN EUR</h3>
<h3 class="color3" style="color: #10333d; font-size: 14px; font-style: italic; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 5px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
CONT: RO88RZBR0000060013663393 CONT IN USD</h3>
<h3 class="color3" style="color: #10333d; font-size: 14px; font-style: italic; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 5px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
CONT: RO25RZBR0000060013663363 CONT IN LEI</h3>
<div>
<br /></div>
</div>
</div>
<div align="CENTER" lang="sv-SE" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; margin-bottom: 0cm;">
<div style="text-align: -webkit-auto;">
<span style="color: #342b20; font-family: Georgia, 'Times New Roman', Times, serif;"><span style="font-size: 12px; line-height: 26px;">eller skicka ett <b>sms till (0040) 890 (2 euro)</b></span></span></div>
</div>
Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-70541117778953427222012-05-13T22:06:00.001+03:002012-07-18T23:04:03.460+03:00Dopet: Ur "Salighetens journal" av N. Steinhardt<br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNeW2AdVC_zV7USyHOgErrfygHzrM1bproqT_I6aAEGerEP5qbHMjhPyIv_EiTtLksl3aIXZ9eehJZWzLndhQ-zbTJePIjKzsTV7nqBKXrCbXc9L9Rdom3tVzi6eDZRYOwTcUPuYSrwZ8/s1600/steinhardt+2.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhNeW2AdVC_zV7USyHOgErrfygHzrM1bproqT_I6aAEGerEP5qbHMjhPyIv_EiTtLksl3aIXZ9eehJZWzLndhQ-zbTJePIjKzsTV7nqBKXrCbXc9L9Rdom3tVzi6eDZRYOwTcUPuYSrwZ8/s320/steinhardt+2.jpg" width="232" /></a><span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><span lang="sv-SE">Den
som blev kristen som litet barn kan inte veta, inte ana vad dopet
betyder. Varje ögonblick stöter allt tätare anfall av salighet emot mig. Det tycks som angriparna varje gång
lyfter högre och högre och slår hjärtligare och
hjärtligare, med större och större precision. Då
är det verkligen sant: det är sant att dopet är ett
heligt mysterium, att de heliga mysterierna existerar. Annars skulle
denna salighet som överfaller, omsluter, iklär, vinner över
mig inte kunna vara så otänkbart underbar och fullständig.
Frid. Och en absolut bekymmerlöshet. Gentemot allt. Och en
sötma. I munnen, i blodkärlen, i </span></span></span><span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><span lang="sv-SE"><i>musklerna.</i></span></span></span><span style="color: black;"><span style="font-size: small;"><span lang="sv-SE">Samtidigt
en resignation, känslan av att jag kunde göra vad som
helst, ingivelsen att förlåta vem som helst, ett
överseende leende som sprider sig överallt, inte bara på
läpparna. Och ett slags mild luft omkring, en atmosfär som
liknar den som finns i vissa barndomsböcker. En känsla av
en absolut trygghet. En meskalinisk sammansmältning med allt som
existerar och en fullkomlig öppning i det blå. En hand som
sträcker sig mot mig och en tyst överenskommelse med en
anad visdom.</span></span></span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">Och
nyheten: ny, jag är en ny människa; varifrån så
mycket friskhet och förnyelse? <i>Uppenbarelsebokens</i> ord uppfylls
(21,5): "Se, Jag gör allting nytt"; och Paulus´ord: ”om
någon är i Kristus, så är han en ny skapelse.
Det gamla är förgånget; se, något nytt har
kommit”. Nytt, men obeskrivligt. Jag hittar inga ord, utom banala,
slitna ord, sådana som jag alltid använder. Jag är
fången i kritcirkeln av kända ord och ideal som härrrör
från vardagen. Om Prousts fru Cottard hade blivit tillfrågad
om vad hon önskar sig hade hon pekat på situationen som en
rikare grannkvinna hade som bodde i gatuhörnet: hon hade inte
ens tänkt att önska bli hertiginna av Mortemart. Vårt
ideal når till näst högre cirkeln eller himlen. Men
det finns även andra, högre upp, oanade och följaktligen
outsägliga. Även Xenofons <i>”thalassa”</i>
(hav) och Columbus´ <i>jord</i>.
Dopet är en uppenbarelse.</span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><br /></span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">(min amatöröversättning från N, Steinhardt, Jurnalul fericirii, Ed. Dacia, 1991, s. 84)</span></div>Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-37332344265359462122012-05-07T18:56:00.000+03:002013-01-12T17:47:48.625+02:00Ge inte näring åt cancernJag har nu en liten bok i mina händer - liten som format, men med ett värdefullt innehåll - som handlar om vad man borde vara uppmärksam på när man äter med tanke på en av de nutida största sjukdomarna: cancern. Boken är skriven av två läkare - den ene som är specialist i internmedicin, den andra i immunologi och klinisk allergologi - och en dietist.<br />
<br />
Jag har sällan läst en bättre plaidoyer för sunda matvanor. Jag har lärt mig mycket om hur viktigt det är att äta oraffinerade produkter (fullkornsmjöl, oraffinerat socker, oraffinerad, kallpressad olja etc) och vilken stor negativ påverkan det vita sockret och det vita mjölet har på vår hälsa. I slutet av boken finns det även några välsmakande recept.<br />
<br />
En fin detalj: Författarrättigheterna och inkomsten från försäljningen av boken kommer <b>oavkortat</b> att användas för byggandet av en klinik, den första onkologiska rehabiliteringskliniken i Rumänien. Nerakliniken är ett projekt av Den Heliga Irinas Stiftelse. <b>Längst ner finns det adresser och kontonummer där man kan stödja projektet.</b><br />
<br />
Rehabiliteringsprogrammet som är tänkt att tillämpas på Nerakliniken koncentrerar sig på:<br />
<br />
- att hitta orsakerna och mekanismerna bakom canceruppkomsten<br />
- den tidiga upptäckten och återhämtningen inom 5 år<br />
- social och psykologisk rådgivning av patienterna och deras anhöriga<br />
- att hjälpa patienterna att lära sig ett nytt liv, för att avskaffa stressfaktorer och miljömässiga faktorer som spelar en roll i cancerutvecklingen<br />
- att man inger patienterna hopp och optimism i kampen mot sjukdomen<br />
-dietterapi: nya dieter för att minska de negativa effekterna av strålningen elle kemoterapin och för att främja helandet<br />
- kinetoterapi (sjukgymnastik)<br />
<br />
Patienten på Nerakliniken kommer alltså att betraktas på ett holistisk sätt, och få medicinsk, social och andlig omsorg och rådgivning.<br />
<br />
<br />
Den lilla men innehållsrika boken är en stor hjälp inte bara för de som redan är drabade av sjukdomen, utan även för oss alla, därför att den handlar inte bara om kurativa (botande) strategier, utan även om prevention.<br />
<br />
<br />
Enligt författarna finns det flera faktorer som handlar om en felaktig livsstil som ansvarar för uppkomsten av en tredje del av cancerfallen:<br />
"- cancerframkallande kemiska ämnen: bekämpningsmedel, immunosuppressiva läkemedel, vissa E-tillsatser<br />
- en förhöjt nivå av radioaktivitet<br />
- elektromagnestisk miljöförorening: radar, telekommunikationer<br />
- livsmedel förorenade med nitriter (men nitrater och nitriter kan finnas med som E-tillsatser, mest i köttvaror)<br />
- missbruk av raffinerade kolhydrater (socker, vitt mjöl)<br />
- rökning<br />
- livsmedel som är kontaminerade med aflatoxiner (mögliga)<br />
- olösta konflikter"<br />
<br />
Det finns några stora misstag som mänskligheten har gjort angående sina matvanor de senaste 200 åren, som bl annat gör att cancerfallen ökar ständigt, enligt många statistiska studier:<br />
"- upptäckten av det <b>vita mjölet </b>som förträngde fullkornsmjölet och <b>det raffinerade sockret</b> i stället för fullsockret<br />
- upptäckten och användningen av <b>kemiska gödningsmedel</b> i jordbruket<br />
- den ständigt ökande användningen av<b> insektmedel</b><br />
<b>- </b>användningen av <b>livsmedelstillsatser (E-tillsatser)</b><br />
- tillkomsten av <b>genetiskt modifierade organismer"</b><br />
<b><br /></b>
Det finns även andra misstag som:<br />
"- växter som kultiveras i växthus som är klorofyllfattiga<br />
- agressiva konserverings förfaranden: bestrålning, natriumbenzoat, ultraviolett strålning, långvarig frysning, etc.<br />
- att man slutar med den naturliga amningen<br />
- den aggressiva finfördelningen av livsmedel som gör att tuggandet och den buckala matsmältningen (matsmältnnigen i munnen) försvinner<br />
- övernäring (kvantitativt missbruk)<br />
- att man har slutat fasta (eller frånvaron av fasta)<br />
- för stora mängder (oftast utan att behövas) av kosttillskott"<br />
<br />
<br />
För att stödja Neraprojektet kan man skicka ett sms till (0040) 890 (med 2 euro) eller sätta in en gåva på ett av följande konton:<br />
<br />
<br />
<div class="page-head-text_content" style="color: #342b20; font-family: Georgia, 'Times New Roman', Times, serif; font-size: 16px; font-style: italic; line-height: 26px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<div class="content-bannere cube-line" style="background-attachment: scroll; background-clip: initial; background-image: url(http://www.clinicanera.ro/styles/style1/images/line-cube.gif); background-origin: initial; background-position: 0px 0%; background-repeat: repeat no-repeat; float: left; font-size: 12px; font-style: normal; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 15px; width: 600px;">
<div class="meniu-c" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<div class="cube-line" style="background-attachment: scroll; background-clip: initial; background-image: url(http://www.clinicanera.ro/styles/style1/images/line-cube.gif); background-origin: initial; background-position: 0px 0%; background-repeat: repeat no-repeat; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 15px;">
<strong style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">BANCA CR FIRENZE ROMANIA AGENTIA MOSILOR</strong><br />
Adresa : Calea Mosilor , nr.272-274, bl .16, parter, Sector 2, Bucuresti<br />
Beneficiarul: FUNDATIA SFANTA IRINA<br />
CODUL SWIFT: DAROROBU<br />
<h3 class="color3" style="color: #10333d; font-size: 14px; font-style: italic; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 5px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
CONT :RO24DARO000200064936EU02 CONT IN EUR</h3>
<h3 class="color3" style="color: #10333d; font-size: 14px; font-style: italic; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 5px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
CONT :RO81DARO000200064936US02 CONT IN USD</h3>
<h3 class="color3" style="color: #10333d; font-size: 14px; font-style: italic; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 5px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
CONT :RO67DARO000200064936RO02 CONT IN LEI</h3>
</div>
<div class="cube-line" style="background-attachment: scroll; background-clip: initial; background-image: url(http://www.clinicanera.ro/styles/style1/images/line-cube.gif); background-origin: initial; background-position: 0px 0%; background-repeat: repeat no-repeat; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 15px;">
<strong style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">RAIFFEISEN BANK AGENTIA FUNDENI</strong><br />
Adresa: Sos Colentina , nr.76, bl.111, Sector 2, Bucuresti<br />
Beneficiarul: FUNDATIA SFANTA IRINA<br />
Codul swift: RZBRROBU<br />
<h3 class="color3" style="color: #10333d; font-size: 14px; font-style: italic; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 5px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
CONT: RO78RZBR0000060013663379 CONT IN EUR</h3>
<h3 class="color3" style="color: #10333d; font-size: 14px; font-style: italic; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 5px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
CONT: RO88RZBR0000060013663393 CONT IN USD</h3>
<h3 class="color3" style="color: #10333d; font-size: 14px; font-style: italic; margin-bottom: 5px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 5px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
CONT: RO25RZBR0000060013663363 CONT IN LEI</h3>
<div>
<br /></div>
<div>
Källa:</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Nu hrăni cancerul, de Pavel Chirilă, Mădălina Popescu, Cristela Georgescu, Editura Christiana 2012</div>
<div>
<br /></div>
<div>
www.clinicanera.se</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
</div>
</div>
</div>
</div>
Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-5072583728973957682012-05-06T17:50:00.000+03:002012-10-14T15:47:11.275+03:00Eli, Eli, lama sabachthani - Ur "Salighetens journal" - av Nicolae Steinhardt<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsKscrd9DWKgdV4rp-WYZ5PI37xMdD_qD7JWWSeC1WPDAqtNRWwvajQvQgM5LjCjKciehIctUvX-UwzcJglRVX5F8LFizYwhIGv5hGbow8yBg008pTYK14Jlzz96UVxM12S3ydKKtoEaM/s1600/steinhardt+1.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsKscrd9DWKgdV4rp-WYZ5PI37xMdD_qD7JWWSeC1WPDAqtNRWwvajQvQgM5LjCjKciehIctUvX-UwzcJglRVX5F8LFizYwhIGv5hGbow8yBg008pTYK14Jlzz96UVxM12S3ydKKtoEaM/s1600/steinhardt+1.jpg" /></a><i>"Han satt alltså i fängelset mellan 1959 och 1964. Tillräckligt för att denna period av politiskt frihetsberövande skulle förvandla honom helt. Av en ren intellektuell - snarare agnostisk och intresserad av främmande litteratur - blev han en äkta "homo religiosus" och- inte mindre viktigt - upptäckte den rumänska spiritualitetens varaktiga värden, som han senare, befriad ur fängelset, ärade med sitt oförlikneliga, livliga språk.(...) Fängelset var för N. Steinhardt akademi och altar. Det är alltså inte alls förvånande att hans vittnesbörd heter: "Salighetens journal".</i> (Virgil Ierunca)<br />
<br />
(För Nicolae Steinhardts biografi se : <a href="http://nicolaesteinhardt.wordpress.com/in-english/">http://nicolaesteinhardt.wordpress.com/in-english/</a> )<br />
<br />
<br />
(Det som följer nedan är ett litet fragment ur <b>"Salighetens journal</b>" ("Jurnalul fericirii", på engelska: "Hapinness diary") av <b>Nicolae Steinhardt</b>, min amatöröversättning.)<br />
<br />
<b>Eli, Elis problem igen</b><br />
<br />
<br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
”<i>Jag föredrar att tro på
Gud än att se honom i hela hans härlighet”</i></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Paul Valéry (Fru Emilie Testes
brev)</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Är Gud, som övergav Kristus
på korset, inte helt frånvarande för oss också?</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Detta är något som vi inte
vill förstå, något som Herrens samtida inte heller förstod. De som väntade på Messias ankomst i härlighet
och ära. Det som de inte kunde förstå, det som vi
inte heller kan förstå: att Gud, som Kierkegaard säger, inte är en jättelik röd papegoja.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Om det plötsligt och från den klara himlen skulle dyka en jättelik, våldsamt färgad fågel
upp på torget, skulle hela mänskligheten säkert komma
springande för att se den och människorna skulle förstå
att det inte är en vanlig sak.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Tron, ångern skulle i detta fall
vara för lätta. Som man får maten direkt in i munnen, utan den minsta ansträngningen. Som ett banalt byte,
som en valutaväxling.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Men från oss krävs det något
annat: att tro i fullkomlig frihet och - ännu värre - det
är nästan så att scenariot utvecklas som att det
<i>verkar så </i>att vi inte
bara är helt övergivna, utan – salt i såret –
att även ödet <i>avsiktligt </i>gör
allt så att vi <i>inte</i>
tror; det tycks som det skulle gilla att samla på hindrena,
föröka riskerna, anhopa argumenten för att förvandla
den välmenande fromheten till en omöjlighet.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Vägarna
som leder till tro bär alla samma namn: slå vad om,
äventyr, ovisshet, galenskap.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Dostojevskij:
Skälet till att Gud inte steg ned från korset var att Han
inte ville omvända människan genom att tvinga henne med en
yttre, evident mirakel, utan genom friheten att tro och genom att ge
henne anledning att manifestera sitt mod.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
När
man sade till Gud på Golgata: rädda dig själv och vi
tror dig, gjorde man egentligen ett språkligt fel, man tänkte
genom att stödja sig på en konfusion av termer. Om Gud
hade stigit ned från korset behövde man inte längre
<i>tro</i>, det hade varit
tillräckligt med att konstatera ett faktum ( i den röda
papegojans fall: nedstigningen från korset hade inneburit en
oemotståndlig röd papegoja).</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Det
krävs från oss – en inbjudan till djärvt mod och
spännande äventyr – något mer gåtfullt och
märkvärdigt: att bestrida evidensen och att skänka
förtroende till ett icke-faktum.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Gud
verkar på <i>slingrande</i>
vägar. Ogenomträngliga vägar, säger Fransmännen.
Och Engelskmännen säger ännu exaktare: Han rör
sig på ett gåtfullt sätt.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
- Léon
Bloy: ”O Kristus, Du ber för dem som korsfästar dig och
korsfästar dem som älskar dig!”</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Källa: N. Steinhardt, Jurnalul Fericirii, Editura Dacia, 1991, s. 62-63</div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-51546108571811437592012-05-05T11:37:00.000+03:002013-02-12T12:03:42.749+02:005 maj: Den Helige Stormartyren Efraim den Nyes minnesdag<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnusLTYcnDdxxsrfpZ5R8mAwOosPJgGnXqkawk6-oi6rOJYUwc24LRQwxjslev64v2L6DPQVtFt57eeJthENnH6r5YXVwtYbgD3x_J8weF0LYNYPRS8-8PddrZhD3Dr5V3KKc06TMKeKY/s1600/Sf+Efrem+cel+Nou.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnusLTYcnDdxxsrfpZ5R8mAwOosPJgGnXqkawk6-oi6rOJYUwc24LRQwxjslev64v2L6DPQVtFt57eeJthENnH6r5YXVwtYbgD3x_J8weF0LYNYPRS8-8PddrZhD3Dr5V3KKc06TMKeKY/s640/Sf+Efrem+cel+Nou.jpg" width="433" /></a></div>
Idag den 5 maj är minnesdagen av ett kanske i Sverige nästan okänt helgon, den Stormartyren Efraim den Nye. Men detta är nu orättvist, eftersom sedan 1950, året när han uppenbarades för första gången har han hjälpt otaliga människor, utfört otaliga underverk, uppenbarat sig i både dröm och verklighet, för nunnor och munkar, för präster och lekmän, i hela världen, både i Öst och Väst, omfamnat hela världen, hela människosläkten med sin ande. Det är alltså många år nu han har betraktats som ett stort helgon av det vanliga, troende folket och många har rest till Grekland, till Nea Makri för att visa honom vördnad och röra vid hans välsignade, underbara och undergörande reliker. Det är därför många människor i Grekland och andra länder, till exempel Rumänien, skulle förvånas över att han först kanoniserades av den Grekiska Ortodoxa Kyrkan förra året, i april 2011. Men det är välkänt att kanoniseringen i Ortodoxa Kyrkan sker alltid som en bekräftelse på folkets tro, som vördar helgonen långt innan de officiellt erkänns som helgon.<br />
<br />
Vid påsken var det dags för en ny bok om den Helige Efraim den Nye, som kom ut på rumänska, vid Förlaget Sophia, med titeln: <b>"Den Helige Stormartyren och Ärevördige Efraim den Nye - vittnesbörder om underverk i våra dagar".</b> I en amatöröversättning återger jag texten på bokens omslag, samt ett litet fragment av ett inledande ord som fader Ciprian Negreanu, präst för studenterna i den rumänska staden Cluj-Napoca, presenterade med anledning av hans minnesdag i maj 2009.<br />
<br />
Fader Ciprian Negreanu, som studenternas präst, har uppenbarligen lärt sig att möta alla slags reaktioner på sådana berättelser om helgon, deras reliker och underverk. Det är ju välkänt att barn och unga människor är särskilt ärliga och ställer gärna och helt öppet "obekväma frågor". Hos många unga och/eller högt utbildade människor, som inte är vana vid dessa berättelser om dessa "döda kroppar", dessa "livlösa ben" som uppenbaras levande igen, är skepsis väldigt vanligt, men fader Ciprian Negreanu verkar komma emot sådana tankar och bjuder till eftertanke. Ett helgons relik är inte en död kropp, ett fult lik, utan materia som Gud har helgat som ett tecken på Sin kärlek till Sina Helgon, som är Hans söner genom nåd. Men den är inte enkel materia, utan förandligad materia, som tack vare Guds nåd kan sprida denna gudomliga nåd till alla som närmar sig dem med tro och vördnad. Helgonens ande är högst levande, och kommer att vara det för alltid. Mellan helgonens ande och deras helgade och undergörande reliker finns samband som endast Gud kan uppenbara till den som tror, till var och en efter sin tro och efter behovet som finns hos honom personligen eller hos dem som vittnar händelserna eller de som läser eller hör om dem. Gud visar oss alla på detta sätt att Han älskar oss som ingen annan och att Han väntar på oss, nu och här, vid tidens slut.<br />
<br />
<br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><i><b>"Varför gråter
du? Sluta gråta och lyssna på vad jag säger! Jag är
den Helige Efraim. Kärleken som du söker – den sanna
kärleken – äger bara Gud. Han ger den till hela Sin
skapelse, till alla som älskar Honom och som Han älskar
också. Nu kommer jag för att förkunna dig det glada
budskapet om Guds kärlek för dig. När du har denna
kärlek behöver du inte frukta något, inte ens döden!
Guds kärlek kan rädda dig och beskydda dig mot bekymmer och
sjukdomar. Den kan beskydda dig precis som en mur, som ingen människa
kommer att riva. Du måste akta dig till ditt livs sista dag,
för att inte byta Guds kärlek mot den mänskliga
kärleken."*</b></i></span></div>
<br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="font-size: medium;"><b><i>"Den Helige Stormartyren
Efraim den Nyes Martyrskap</i></b></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<i><br /></i></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Ett ord till hans minnesdag av Fader
Ciprian Negreanu i Studenternas Kyrka i Cluj-Napoca, Rumänien, 5
maj 2009</i><br />
<i><br /></i>
<br />
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<i><span style="color: black;">5
maj är den Helige Stormartyren Efraim den Nyes minnesdag, ett
Helgon som vi även har talat om i de förgångna åren
och det är tillbörligt att tala om honom många år
framöver. Den Helige Efraim den Nye led martyrdöden år
1426, vid sitt Kloster på De Rättfärdigas Kulle, nära
Aten. På samma sätt dödades av turkarna även den
Helige Rafael Hyeromunken, den Helige Nikolaus, munken och den lilla
Irina, de tre som led martyrdöden tillsammans. Av Guds välvilja
upptäcktes alla dessa Helgon efter flera hundra år. Det
som kännetecknar och förvånar hos både den
Helige Rafael och den Helige Efraim - men kanske mer hos den Helige
Efraim – är hans otaliga underverk och uppenbarelser. Dessa
uppenbarelser äger rum både i drömmen, i verkligheten
- levande, äkta – och under gudstjänsterna som tillägnas
honom, när han uppenbaras direkt. Själva hans reliker
upptäcktes som följd av att han visade var och hur de låg.
Platsen där relikerna låg avslöjades för Moder
Macaria genom en uppenbarelse och genom en annan uppenbarelse erfor
hon hur den Helige Efraim martyriserades. Efter att denna andra
uppenbarelse hade skett, lade hon hans reliker vid hans ikon och då, under gudstjänsten, började hans ben ge av
sprickande ljud. Det kan väcka anstött och kanske visa
säger: ”Är detta verkligen från Gud?” Tänk
på den Ärevördige Jakob Tsalikis, då han
brukade gå till den Helige Johannes Ryssens reliker och säga:
”Helige, du är kvar här, men se, ett litet barn är
döende på den eller den förlossningsavdelningen. Du
ska gå dit nu!” Människorna som kom med stora bussar och
stod i lång kö för att prisa Helgonet förvånades
förmodligen över att denne Jakob Tsalikis vågade tala
så, men han var den Helige Johannes´vän och hade en
fullkomlig tillit till honom. Det kan verka att han skällde ut
den helige Johannes, men han gjorde det inte alls. Han såg hur
Helgonet reste sig från kistan och sade: ”Jag går dit
nu!” De andra människorna såg inte honom, men hörde
plötsligt hur de heliga benen i kistan började ge av
sprickande ljud och de bävade och undrade: ”Vad var detta som
hördes nyss?”, men de såg inget. På samma vis,
under gudstjänsten och även under andra gudstjänster
gav den Helige Efraims ben ge av sprickande ljud, även om de låg
tätt intill varandra. De ljöd alla, från de största
till de minsta och det samma hände med hans ikon. Det var
verkligen något som berörde och väckte frågor.
Under gudstjänsten uppenbarades den Helige Efraim, som
passerande i mitten av människorna som befann sig i kyrkan,
påklädd med sin fullständiga prästerliga dräkt.
Han visade sig som han var, Guds präst, tjänande,
närvarande där, levande, verkligen levande. </span>
</i></div>
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<i><br /></i></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<i>Vilka underverk visade han inte? Vilka
underverk bevärdigade Gud inte den Helige Efraim med? Vi kan
bara tro på den Helige Rafails ord: ”Gud skänkte oss
kraften att utföra detta verk och kraften att göra under
och lät oss uppenbaras nu, vid tidens slut, för att stärka
folket, ty slutet närmar sig och frestelserna är stora.
Oss, som Han dolde så många århundraden, lät
Han uppenbaras för att stärka många [i sin tro].”
För att människorna inte ska kunna säga att de inte
visste, gavs dessa Helgon gåvan att göra stora underverk.
Så är det även med den Helige Efraim – han erhöll
kraften att utföra stora underverk. Sannerligen, sällan
finns det Helgon som man ropar till i sin bön och kommer
snabbare än den Helige Efraim, därför att Gud gav
Honom par excellence denna
kraft, nu vid tidens
slut, honom och dem som led martyrdöden tillsammans med honom [...]" *</i><br />
<i><br /></i>
<i><br /></i></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Helige Stormartyr Efraim den Nye, visa även oss ditt stora medlidande och kom till oss när vi ropar till dig i vår nöd, vår tvivlan och förtvivlan, i våra bekymmer, sorger och sjukdomar, men även i våra äkta glädje och tacksamhet för att Gud lät oss komma till världen, se, höra, känna, glädjas vid skapelsens skönhet och smaka av det oändliga mysteriet som är livet själv, som är Kärleken - Guds kärlek till oss!<br />
<br />
*Källa: Den Helige Stormartyren och Ärevördige Efraim den Nye - vittnesbörder om underverk i våra dagar, Förlaget Sophia, Bucuresti, 2012<br />
<br />
Bilden är tagen från <span style="background-color: white; color: #228822; font-family: arial; font-size: 13px; line-height: 15px;">dositeea.blogspot.com </span><br />
<span style="background-color: white; color: #228822; font-family: arial; font-size: 13px; line-height: 15px;"><br /></span>
<span style="background-color: white; color: #228822; font-family: arial; font-size: 13px; line-height: 15px;"><br /></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-66058894971677269892012-05-03T10:53:00.000+03:002012-06-15T09:00:14.644+03:00Äktenskapet- en livslång relation mellan en man och en kvinna (Fader Dumitru Staniloae om Äktenskapet) (del 3, sista delen)<br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjM5G3r6jQ8Cc4zumr485GMjeW8OyONUHWdPDfZd_SSJX5VkyILwbxsfg54Ar-Vt2iACj2xVDLXrDYQF5rb20lYvIqLaaeIuI0sEP1hRR3I-20LJsuriBaF_MFilCWnAcef5HKFSjCAzZQ/s1600/Parintele+Dumitru+Staniloaie.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjM5G3r6jQ8Cc4zumr485GMjeW8OyONUHWdPDfZd_SSJX5VkyILwbxsfg54Ar-Vt2iACj2xVDLXrDYQF5rb20lYvIqLaaeIuI0sEP1hRR3I-20LJsuriBaF_MFilCWnAcef5HKFSjCAzZQ/s1600/Parintele+Dumitru+Staniloaie.jpg" /></a>Föreningen mellan man och kvinna
inom äktenskapet, deras förening i Kristus är en
”liten kyrka”, som den Helige Johannes Chrysostomos säger,
eller en del av Kyrkan. Kyrkan består av sådana
äktenskapliga enheter genom den Helige Ande som ger Kyrkan liv.
”Detta mysterium är stort och jag säger i Kristus och i
Kyrkan”, säger den Helige Apostel Paulus (Ef 5, 32).
Äktenskapet är ett hemligt ansikte av Kyrkan, säger
den Helige Johannes Chrysostomos och: ”När mannen och kvinnan
förenas genom äktenskap, är de inte längre något
jordiskt, utan själva Guds ansikte.” Klemens av Alexandria
skriver: ”Vem är de två eller tre som samlas i Kristi
namn och i deras mitten är Herren? Är de inte mannen
och kvinnan som förenas i Gud?</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Fader Stăniloae talar om intimiteten
som finns mellan man och kvinna: ”För mannen är kvinnan
mänskligheten som har nått den djupaste intimiteten med
honom– och ömsesidigt. De är för varandra helt
avslöjade i en total ärlighet, var och en är en annan
”jag” för den andra, men samtidigt förblir de en ”du”
som man behöver för att upptäcka sig själv. Var
och en glömmer sig själv och blir den andras jag. Den
Helige Johannes Chrystostomos säger: ”Den älskade är
för den som älskar identisk med sig själv. Kärleken
beskaffenhet är så att den som älskar och den älskade
verkar inte utgöra två olika personer, utan en enda
människa.”</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Och Fader Stăniloae fortsätter:
”När kvinnan blir en sådan intim och ren (representant
av) mänsklighet(en) för sin man, genom att den kroppsliga
kärleken överväldigas av den andliga, kan mannen se
med rena (lidelsefria) ögon vilken kvinna som helst och kvinnan
vilken man som helst. Äktenskapet är på så sätt
en väg mot förandligandet av de båda makarna inte
bara i relation med varandra, utan i relation med de andra
människorna. ”Med andra ord, äktenskapet är en väg
till en universell andlig kännedom. Alla kvinnor får ett
andligt djup för mannen som har kommit dit i hans kvinnans person och alla män
får ett andligt djup för kvinnan i hennes mans person. Men mannen
förblir förenad med sin kvinna eftersom han är
familjariserad med hennes unikhet, för att hon ska förverkligas
som person och för att känna Kristus genom denna unikhet.
Det samma gäller för kvinnan. Och här visas
äktenskapets sociala vikt på nytt.”</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Även om meningen är att det
andliga ska vara av största vikt, ”är kristendomen ändå
realist”. Den föraktar inte den kroppsliga föreningen
mellan man och kvinna, men ser den som ett medel för att främja
den själsliga föreningen. För den kristna ”finns det
bara två korrekta inställningar gentemot det kroppsliga
begäret: antigen total avhållsamhet utanför
äktenskapet eller dess användning som ett medel för
att åstadkomma och fördjupa den själsliga
föreningen.” Dessa två tillsamans utgör den
äktenskapliga kyskheten som bröllopets böner pratar
om.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Om man tillfredställer sitt begär
utanför äktenskapet blir mannen en slav under detta begär
och kvinnan blir för honom blott ett medel för detta
tillfredställelese. Men detta, poängterar Fader Stăniloae,
kan även hända inom äktenskapet där paret inte
anstränger sig att förvandla och förandliga sin
kroppsliga förening, ”och
detta händer nästan alltid där trons nåd
fattas.”</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Kyrkan är realist, eftersom den
vet att de flesta är oförmågna att leva i total
avhållsamhet. Det är därför Kyrkan anser att
äktenskapets sakrament är så viktigt. Det är det
enda sättet att förandliga det kroppsliga begäret
genom att den själsliga föreningen genomsyrar begäret
och blir starkare än det</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
När Aposteln Paulus sade att: ”<i>Vad
nu angår det I haven skrivit om, så svarar jag detta: En
man gör visserligen väl, i att icke komma vid någon
kvinna; men för att undgå otuktssynder må var man
hava sin egen hustru och var kvinna sin egen man. ...Men kunna de
icke leva återhållsamt, så må de gifta sig,
ty det är bättre att gifta sig än att vara upptänd
av begär.” (1 Kor7, 1, 2, 9</i>) så förstår
han ändå inte äktenskapet som något uteslutande
negativt som ”ett tolererat medel att tillfredställa ett
syndigt begär”, utan han ser på äktenskapet som ett
mysterium med djupa kristna innebörder: <i>”På samma
sätt äro männen pliktiga att älska sina hustrur,
då dessa ju äro deras egna kroppar; den som älskar
sin hustru, han älskar sig själv. Ingen har någonsin
hatat sitt eget kött, i stället när och omhuldar man
det, såsom Kristus gör med församlingen, eftersom vi
äro lemmar av Hans kropp. `Fördenskull ska en man övergiva
sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de
tu skola varda ett kött`...Den hemlighet som ligger häri är
stor, jag säger detta med tanke på Kristus och
församlingen. Dock gäller också om eder att var och
en skall älska sin hustru såsom sig själv, men
hustrun å sin sida ska visa sin man vördnad.”</i> (Ef 5,
28-32)</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Fader Stăniloae ser inte på
äktenskapet som något som endast kan rättfärdigas
genom barnafödandet (i likhet med andra ortodoxa teologer, såsom t
ex Pavel Evdokimov) . Dessutom tror han att Aposteln Paulus inte bara talar om den utomäktenskapliga tillfredsälelsen av det
kroppsliga begäret som en synd för den sociala förstörelsen
den provocerar, utan även därför att den inte kan förvandlas
och förandligas som den äktenskapliga kärleken gör.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Kyrkan ser alltså på den
äktenskapliga relationen som ”en fullständig – både
kroppslig och själslig – relation. I det äkta äktenskapet
gör mannen och hustrun framsteg i den själsliga föreningen,
därför att egentligen endast i detta avseende kan man göra
framsteg. Detta framsteg måste de själva bidra till med
sin vilja. Det är därför de får detta Mysteriums
nåd. De måste vara medvetna att deras relation tenderar
att bli syndig och svävar i faran att gå sönder om
den reduceras till att tillfredställa det kroppsliga begäret.”</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Barnen har en väldigt stor
betydelse i äktenskapet, utan att barnafödandet blir den
främsta grunden till att ingå äktenskap. Fader
Stăniloae citerar den Helige Johannes Chrysostomos´ord: ”Det
finns två skäl som ligger till grunden att äktenskapet
instiftades: att människan ska nöja sig med en enda kvinna
och att få barn. Men den viktigaste grunden är den första.
När det gäller fortplantningen, är denna inte ett
absolut måste för äktenskapet. Beviset är att
det finns många äkta par som inte kan ha barn. Därför
är den främsta grunden till att ingå äktenskap
att man får ett ordnat sexuellt liv.” Men, som man ser i
andra av hans skrifter, delar Johannes Chrysostomos uppfattningen att
äktenskapets mening är den andliga föreningen,
äktenskapet är för honom enhetens symbol, ”enhetens
anlete.” Han tillägger att visserligen kan äktenskapets
mening uppnås utan barn, men detta händer endast när
barnen fattas utan äkta parets vilja. ”När barnafödandet
undviks med avsikt, förfaller relationen mellan makarna till en
blott tillfredställelse av det kroppsliga begäret, som
därmed övergår till en syndig akt.”</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Barnens viktighet består i att de
väsentligt berikar föräldrarnas gemenskap.
Ӏktenskapet utan barn blir fattigare i sin inre andliga
substans. Makarna blir i sådana fall ofta en självisk
förening i två, kanske en större själviskhet än
den ensammes själviskhet, eftersom en make har i den andra
nästan allt han behöver för att uppnå
materiell-kroppslig tillfredställelse och för att lida
mindre av ensamhet, jämfört med den som ensam sluter sig i
sin egoism. Genom barnen övervinner det äkta paret denna
egoism och öppnas mot de andra.” När barnen växer
behöver föräldrarna intensifiera sina relationer med
samhället. ”Pavel Florenski säger att samhället -
alltså även Kyrkan – består av duala enheter, inte
av individer, man kan säga, av molekyler, inte av atomer. Men
samhället behöver inte en barnalös familj på ett
absolut sätt. Familjen - inte individerna - främjar den
sociala, kyrkliga sammanhållningen. Familjens cell, samtidigt
som den inte löses upp i den kyrkliga eller sociala organismen,
måste kommunicera med de andra cellerna genom sitt gemensama
”blod”, barnen.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Allt detta, att föda och uppfostra
barn, att tjäna kyrkan och samhället, tillägger fader
Stăniloae, betyder att man tyglar sin egoism och detta är ett
kors att bära. Det är därför man sjunger en hymn
som tillägnas martyrerna vid bröllopets gudstjänst.
”Makarna som inte tyglar sin själviskhet i två blir till
slut ogenomskinliga även för sig själva...De blir till
en sluten grupp som en borg inom egna murar, endast kapabel av
tillgreppsakter och inte av givande akter.”</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Att vara kristen innebär för
en familj ”att ständigt korsfästa den egna girigheten och
självtillräckligheten, att ständigt övervinna sig
själv”, säger fader Stăniloae. Han anser att dagens synd
när det gäller familjen är inte skilsmässan eller
bristen på ”anpassning” utan ”familiens självdyrkan,
att man inte vill se äktenskapet som något som är
orienterat mot Guds rike”, ”en sakramental ingång i Hans
närvaro.” Denna självdyrkan gör att den moderna
familjen går sönder så lätt, anser fader
Stăniloae, ”denna identifiering av familjen med framgången
och att man säger nej till att bära korset. Ett kristet
äktenskap ingås av två personer och deras trofasthet
gentemot den tredje – Gud – behåller de två i en äkta
enhet, dem emellan och med Gud. I själva verket är det
Kristus som fullgör äktenskapets Mysterium, men Han gör
detta genom att förena de två i Sig och dem emellan. ...Om
de skiljer sig från Honom, försvagas även deras
förening.”
<br />
<br />
Källa: <a href="http://www.crestinortodox.ro/nunta/casatoria-legatura-naturala-viata-intre-barbat-o-femeie-68990.html">http://www.crestinortodox.ro/nunta/casatoria-legatura-naturala-viata-intre-barbat-o-femeie-68990.html</a><br />
<br />
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-8646918824172459452012-05-01T11:04:00.001+03:002012-05-21T15:01:11.432+03:00Äktenskapet- en livslång naturlig relation mellan en man och en kvinna (Fader Dumitru Stăniloae om äktenskapet) (del 2)<br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjM5G3r6jQ8Cc4zumr485GMjeW8OyONUHWdPDfZd_SSJX5VkyILwbxsfg54Ar-Vt2iACj2xVDLXrDYQF5rb20lYvIqLaaeIuI0sEP1hRR3I-20LJsuriBaF_MFilCWnAcef5HKFSjCAzZQ/s1600/Parintele+Dumitru+Staniloaie.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="238" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjM5G3r6jQ8Cc4zumr485GMjeW8OyONUHWdPDfZd_SSJX5VkyILwbxsfg54Ar-Vt2iACj2xVDLXrDYQF5rb20lYvIqLaaeIuI0sEP1hRR3I-20LJsuriBaF_MFilCWnAcef5HKFSjCAzZQ/s320/Parintele+Dumitru+Staniloaie.jpg" width="320" /></a>Redan från början grundas
äktenskapet på en kärlek som inte reduceras till en
tillfredställelse av det kroppsliga begäret, som snabbt
skulle resultera i leda. Kärleken förenar den kroppsliga
och den själsliga dragningen med en kärlek som är ett
uttryck för att både mannen och kvinnan ser
hemligheten-mysteriet i den andras väsen och känner en
”gränslös” önskan att ”respektera den andra som
person, att ta på sig alla offer och mödor för den
andras skull.” Men denna önskan måste förverkligas
genom gärningar. Man visar den andra uppmärksamhet och
förståelse, genom att tjäna den andra och offra sig
för henne/honom, och allt detta präglas in i ens väsen
i ”ett levande andligt minne, som lyfter var och en av de båda
som person, lyfter dem genom varandra och gör att deras
kroppsliga kärlek genomsyres av mer och mer andlighet och
intimitet.”, säger fader Stăniloae. Să blir den andras kropp
genomsynlig för hans/hennes andlighet och ”får ett
ständigt växande andligt djup, blir en plats där
hans/hennes andlighet uppenbarar sig, varje av de båda blir för
den andra ett mer och mer känt och samtidigt odefinierbart
mysterium.” Men eftersom varje människa är en unik
person, ”var och ens mysterium uppenbarar sig helt endast för
den andra, förverkligas endast genom och för henne/honom.
Var och ens mysterium sammanflätas med den andras i ett unikt
mysterium, därför att varje av dem båda bär mer
och mer av den andra i sitt väsen. På så sätt
är äktenskapet ett äkta levande mysterium av den
dualitet eller den duala enhet som redan börjar ge sig till
känna och förverkligas i ögonblicket där paret
förenats i äktenskapet eller tidigare, men realiserar
möjligheterna som öppnas under hela deras liv, utan att
känna leda för varandra.”</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Som alltid, nådens gudomliga
verkan sammanflätas med den mänskliga gärningen, med
den mänskliga viljan. Aldrig kan de skiljas åt: den
gudomliga nåden verkar endast när människan vill
detta, därför att människan framförallt är
skapad av Gud som en fri varelse. Guds kärlek är mild och
tålmodig, aldrig tvingar Han sig med våld in i människans
själ, utan Han kommer när människan själv av fri
vilja öppnar dörren av sin själ. Gärningarna som
människan utför skulle hon inte kunna utföra utan Hans
nåd, men de är nödvändiga som ett äkta
uttryck av människans egen vilja och en förberedelse för
emottagandet av nåden. Nåden kan komma först utan
att de goda gärningarna finns, men om människan inte
besvarar Guds kärlek med sina egna gärningar efter nådens
besök, når nåden nästa gång inte fram
genom molnet som lägger sig omkring människans själ.
Gärningarna skrivs in i människans väsen, oändligt
sammanflätade med den gudomliga nåden och detta vävnad
av ljus blir vår livklädnad, och samtidigt vårt
inre, vår sanna kärna av vårt återuppståndna
väsen efter Kristi återkomst, vårt andliga hjärta.
De är vår ljusstege till himlen och våra
bröllopskläder. Detta gäller även för
äktenskapet, som fader Stăniloae konstaterar: ”Kärleken
växer ur utövandet av det ömsesidiga ansvaret för
den andra och ansvaret växer ur kärleken. Kärleken
mellan människor som är beroende av så många
behov som livet i en [köttslig] kropp förutsätter är
inte endast en lycklig åskådning av den andras
kroppsliga skönhet och i eferhand en allt intensivare åskådning
av hans/hennes själsliga skönhet, även om kärleken
är detta också, utan kärleken är även
motorn för otaliga ansvarstaganden för den andra. Och detta
skrivs in [i vårt väsen] som en viktig faktor som leder
till förandligandet av den kroppsliga kärlekens utövning.
Detta ansvarstagande manifesteras genom gärningar mitt i
samhället, därför att den egna familjen inte kan
tjänas utan att fullfölja sina plikter i samhället.
Nåden som det äkta paret får [genom äktenskapets
sakrament i Kyrkan] verkar sådeles i samhället och i
Kyrkan. Så länge vi ser på äktenskapet endast i
samband med dem som ingår äktenskapet och inte i hela
Kyrkans sammanhang och därigenom i hela världens
sammanhang, kommer vi aldrig att förstå äktenskapets
sakramentala karaktär, detta stora Mysterium (...). Äktenskapets
Mysterium är mer omfattande än familjen. Det är den
gudomliga kärlekens mysterium, Mysteriet som omfattar hela
tillvaron och därför är äktenskapet av intresse
för hela Kyrkan och genom Kyrkan för hela världen. En
sund familj är en sund cell i Kyrkans och samhällets
kropp.”</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
I början visades hur fader
Stăniloae ser på begreppet ”person” i samband med det
äktenskapliga i människans väsen. Enligt honom blir
mannen en person först genom sin unika kvinna som ett lika unikt
uttryck för den andra hälften av mänskligheten och
tvärtom. Men detta är inte allt, som fader Stăniloae
observerar. Genom att utöva sina plikter i familjen som lever
mitt i samhället blir människan först en äkta
människa, en ”människa för de andra” och detta
ansvar formar honom/henne till en person. Man blir en person för
och genom den andra, men, eftersom man lever tillsammans med de andra
i samhället på ett ansvarsfullt sätt, blir man
samtidigt en person för de andra i samhället, den lilla
gemenskapen tjänar den större gemenskapen och formar den
aktivt.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Både mannen och kvinnan får
genom att offra sig själva en egen fördjupad unikhet och
samtidigt fördjupas de ömsesidigt. Deras förening får
mer och mer en personlig karaktär och var och en av de två
personerna växer mer och mer andligt - i den omfattning att de blir
till en enhet. Utan detta ansvar gentemot den andre förblir
människan i ett fattigare, ”inkonsistentare” tillstånd,
”som endast skiljer sig från barn(domen) genom bristen på
oskuld.”
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Genom utövandet av detta ansvar
blir den personliga Guds närvaro mer och mer synlig och ”ger
oändligt värde till den äktenskapliga partnern. (...)
Je mer den andre upptäcker sitt djup, desto mer blir den genomskinligare för Kristus, som garanterar hans/hennes eviga
värde som människa, därför att Han själv
blev människa. Var och en ingår genom den andra i en
direkt relation med Kristus, utan att hans/hennes värde och
konsistens därigenom förminskas. (...) Kristus lever i båda som Den som blir synlig genom
den andra - som genom en genomskinlig och unik miljö av Hans
fullständiga uppenbarelse. De upplever Honom även som Den
som kräver speciella ansvarstaganden i samband med detta. Kristus lever i båda som Den som gav dem
varandra, som en speciell miljö av uppenbarelse och utveckling
av både gemenskapen och [var och en av de två] personerna, genom
ömsesidigt tjänande.” Ingen annan man eller kvinna skulle
uppenbaras i samma utsträckning i sin djupaste mänsklighet,
relationen skulle aldrig nå mysteriets djup av det första,
brutna äktenskapet. Den oupplösliga föreningens
mysterium, som blir en djupare och djupare kommunion, är Kristi
Mysterium.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
(fortsättning följer)</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-80082887137698926482012-04-29T22:10:00.000+03:002012-05-01T11:07:16.993+03:00Äktenskapet- en livslång naturlig relation mellan en man och en kvinna (Fader Dumitru Stăniloae om äktenskapet) (del 1)<i>Det som följer nedan är <b>inte</b> en ordagrann översättning av en längre artikel av fader Stăniloae om äktenskapet, (utom det som finns inom citattecken) utan det är en resumé som fick bli väldigt lång..nästan som originaltexten , p g a att fader Stăniloae formulerar sina idéer på ett koncentriskt sätt, eller som en dyrbar sten med många facetter som inte går att släta ut utan att tappa innehåll. Denna text har alltså inga pretentioner alls, eftersom den är nästan inte bearbetad av mig på något sätt och det som översatts är en amatöröversättning, men jag skriver ändå detta inlägg för att dela med mig fader Stăniloaes (och slutligen Kyrkans) kloka och vackra ord, för trons skull och för att glädjas med den som läser.</i><br />
<i><br /></i><br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjM5G3r6jQ8Cc4zumr485GMjeW8OyONUHWdPDfZd_SSJX5VkyILwbxsfg54Ar-Vt2iACj2xVDLXrDYQF5rb20lYvIqLaaeIuI0sEP1hRR3I-20LJsuriBaF_MFilCWnAcef5HKFSjCAzZQ/s1600/Parintele+Dumitru+Staniloaie.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="238" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjM5G3r6jQ8Cc4zumr485GMjeW8OyONUHWdPDfZd_SSJX5VkyILwbxsfg54Ar-Vt2iACj2xVDLXrDYQF5rb20lYvIqLaaeIuI0sEP1hRR3I-20LJsuriBaF_MFilCWnAcef5HKFSjCAzZQ/s320/Parintele+Dumitru+Staniloaie.jpg" width="320" /></a><br />
<i><br /></i><br />
<br />
<br />
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;"><b>Äktenskapet - en livslång relation mellan en man och en kvinna - Äktenskapet i fader Dumitru Stăniloaes vision (del 1)</b></span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Den fullständiga människan är
inte en avskild individ, utan en äktenskaplig varelse. Gud
skapade Eva därför att Han såg att det inte var bra
att människan (Adam) var ensam. (Gen. 2, 18). Adam behövde
en hjälpare, men framförallt behövde han någon
för att inte vara ensam. ”Det är ett enda lidande att
vara ensam”. Egentligen utgör mannen och kvinnan endast
tillsammans den fullständiga [enheten av] mänskligheten,
säger fader Dumitru Stăniloae. Han drar här en parallel
till Gud Själv, som inte är en enda person, utan tre
personer förenade i en enhet. Om Gud vore en enda person, eller
om människan inte vore man och kvinna som endast tillsamans är
en enhet, skulle kärleken inte existera, och personen skulle
inte finnas överallt, alltså Gud skulle inte finnas
överallt. ”Människan vore inte Guds avbild, om han bara
vore en sluten monad.”</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Mannen och kvinnan är en enhet och
endast genom att vara denna enhet är människan Guds avbild .”Och Gud gjorde människan, som Guds avbild gjorden
Han honom, man och kvinna gjorde Han dem.” (Genesis 1, 27). Den
Helige Johannes Chrysostomos noterar att när Gud talar om två,
talar Han samtidigt om en enda människa (en liknande situation
är när den Heliga Skriften talar om Gud och samtidigt om
Treenigheten eller om Dess tre Personer). Och den Helige Kiryllus av
Alexandria säger: Gud skapade tillvaron som samvaro.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Att Eva kom till ur Adams revben
innebär att Eva potentiellt redan omfattades av Adam i hans
skapelsens ögonblick, alltså innan hon skapades synligt.
Adam var från början en ”bipolär person i sig
själv”. Hon utgör en enhet tillsammans med mannen, men
hon är inte identisk med honom, utan de två kompletterar
varandra. Människan är en ”dialogisk varelse”, konstaterar fader Stăniloae.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
”Adam
var från begynnelsen Adam-Eva. Man kan säga att dessa två
aspekter (manlig och kvinnlig) som människan har är i så
hög grad oupplösliga i Guds kärlek, att en mänsklig
varelse, tagen separat och bara i sig själv, inte är en
fullständig människa. Han är så att säga
bara en halv människa, i en existens som är isolerad från
sitt komplement.”<i> </i>Det finns en skillnad på den
kroppsliga nivån mellan man och kvinna som återspeglas i
en skillnad på den själsliga nivån. Denna
existerande skillnad innebär inte att mannen är mindre
människa än kvinnan eller tvärtom, utan att vara
människa för både man och kvinna upplevs på ett specifikt sätt, som
kompletteras ömsesidigt, säger fader Stăniloae.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Äktenskapets grundegenskaper är
oupplösligheten-enheten och oförgängligheten, betonar
han. ”Var fullkomliga, som er Fader i himlen är fullkomlig”,
säger Kristus till oss. För att vara en fullkomlig
förening, måste äktenskapet grundas på en
fullkomlig kärlek. ”Äktenskapet
hade från början enhetens och oupplöslighetens
egenskaper. Mannen hade i sin förening med en enda kvinna på
ett fullständigt sätt allt som kompletterade honom
väsentligt, och likaså var det för kvinnan. Att gå
från en relation med en kvinna till en relation med en annan
kvinna gav inte någon av dem den fullständiga, ömsesidigt
kompletterande helhet [som nås] genom en fullkomlig förening.
Det kvinnliga söks ständigt utan att hittas fullständigt,
i dess fullkomliga hängivning för hela livet; och likaså
det manliga. Varje hälft förblir mer eller mindre en som
människa ofullständig individ, mer eller mindre ensam. Den
fullständiga föreningen mellan en man och en kvinna,
motsvarande en fullkomlig kärlek, är oförgänglig.
Ty i den andra har varje av dem inte hittat ett objekt, dess
möjligheter att tillfredställa är begränsade, och
som döljs som person när han/hon blir behandlad som ett
objekt, utan en outtömlig och evigt ny person i hennes
hängivelseförmåga. De två älskar varandra
därför att de kompletterar varandra, därför att
de är inte lika. Kärleken föds inte mellan två
själar som ljuder lika, utan som klingar ”harmoniskt”, säger
Schiller. Kärleken är ett byte på väsens nivå,
ett ömsesidigt kompletterande [till en helhet]. Kärleken
berikar var och en, därför att den får och ger i det
oändliga, medan hatet gör fattig, därför att det
varken ger eller får något.”</div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">Personens
begrepp är centralt hos fader Stăniloae. Allt i människans
väsen kretsar omkring det att vara en person. Samtidigt är
människan, säger fader Stăniloae, som vi såg i
början, skapad som en ”äktenskaplig varelse”. Därför
drar han även slutsatsen ”att mannen som byter en kvinna mot
en annan och en annan förverkligas inte längre som person,
som definieras genom samvaron med en enda kvinnlig person. Hans
personliga drag blir obeständiga och otydliga, odefinierade, en
så att säga art-individ. ”Mannen blir hel genom kvinnan,
därför att hon är (representerar) den andra
arthälften. (...) Om mannen inte kompletterar kvinnan och inte
kompletteras av henne, förverkligas han inte som man och inte
heller kvinnan som sådan. På så sätt har
mannen i sin fru hela den andra hälften av arten och tvärtom,
så att ingen av dem behöver en annan man eller en annan
kvinna.” </span>
</div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">Men
mannen och kvinnan är inte bara likartade exemplar av den ena
arthälften, utan de har unika personliga egenskaper. Genom att
leva tillsammans, att älska varandra, att behövas, att
glädjas åt varandra och att hjälpa varandra, att bära
den andras bördor, formas de två personerna, mannen och
kvinnan, ömsesidigt och blir till en ko-person, till en
ko-enhet. Och fader Stăniloae tillägger att, när barnen
kommer i familjen, blir de också formade genom uppfostran av
föräldrarnas personliga drag och samtidigt blir så
småningom även föräldrarna påverkade av
barnens egna personliga drag. ”Så förbereds människorna
för att bli en universell gemenskap av personer (ko-personlig
gemenskap) i himmelriket.”</span></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div lang="sv-SE" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: black;">Äktenskapets
enhet och oupplöslighet har existerat från skapelsens
början och aldrig gått helt förlorade, men när
Jesus Kristus kommer som människa till jorden, hittar han att
dessa egenskaper ignoreras och ej längre respekteras av många
människor, av hela folk. Men längtan och samvetets varning
har fortsatt att existera i människan, annars hade fariséerna
inte frågat Kristus: ”Är det tillåtet för en
man att skilja sig från sin hustru av vilken anledning som
helst?” (Mt, 19, 4).</span></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Kristus är Den som med sin ankomst
på jorden stärker äktenskapets band på nytt och
”lyfter upp det från den naturliga ordningen till nådens
ordning, genom att kläda det, då Han är nårvarande
vid bröllopet i Kana, i nådens energi som utstrålas
av Hans Person. Genom att göra Sitt första under med Sin
övernaturliga kraft och ge det äkta paret att dricka ur den
entusiastiska kärlekens vin, som Han skänker genom Sin nåd,
vill Han visa att Han börjar upphöja det mänskliga
livet i nådens ordning, med utgångspunkt från
äktenskapets stärkning och upphöjning.”
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Kristus talar direkt om att äktenskapet
måste återvinna dess ursprungliga enhet och
oupplöslighet. Det är därför Han svarar på
fariséernas fråga om varför Moses tillät att
mannen skilde sig från kvinnan: ”Därför att ni är
så förstockade tillät Mose att skiljas från era
hustrur, men från början var det inte så. Jag säger
er att den som skiljer sig från sin hustru av annat skäl
än otukt och gifter om sig, han är en äktenskapsbrytare.”
(Mt 19, 8-9).</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Skälet till att Jesus kallar mannen
som låter sig skiljas från kvinnan eller som gifter sig
med en kvinna som är skild från en annan man för en
äktenskapsbrytare är det äkta parets enhet och
oupplöslighet. Äktenskapet upphör inte genom att
mannen skriver ett skilsmässobrev. ” Gud själv har
förenat dem genom att Han skapade dem som man och kvinna, alltså
genom att var och en blir en hel människa i föreningen med
den andra, och denna enhet som båda har hittat [med den andra]
kan inte upplösas och skapas på nytt med en annan partner.
Genom att inte längre respektera varandra som person, utan
behandla den andra som ett objekt av tillfredställelse som inte
varar länge, faller de ur den mänskliga värdigheten
som de fick i gåva genom skapelsen”, säger fader
Stăniloae och citerar vidare ur Evangeliet efter Matteus: ”Han
svarade: Har ni inte läst att Skaparen från början
gjorde dem till man och kvinna? Och han fortsatte: Därför
ska en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin
hustru och de ska bli ett. De är inte längre två,
utan ett. Vad Gud har fogat samman får människan alltså
inte skilja åt.”(Mt 19, 1-6)</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
På grund av detta skiljer den
Ortodoxa Kyrkan inte de som är gifta, utom när äktenskapet
bröts av någon av dem*, men den gifter inte någon mer
än totalt tre gånger, preciserar fader Stăniloae. När
Kyrkan gifter om någon, måste denna genomgå en
period av ånger och avstå från den Heliga
Kommunionen (två år vid andra och fem år vid den
tredje äktenskapet). Endast när en av makarna har gått
bort behövs inte längre en kyrklig skilsmässa,
eftersom äktenskapet har upplösts genom döden. (se Rom
7,2).</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Det är väsentligt att
äktenskapets oupplösliga enhet handlar inte så mycket
om en organisk, fysiologisk enhet, utan en enhet genom kärlek
och därför får äktenskapet en speciell nåd
i Kyrkan. För att utveckla aktivt denna nådegåva
behövs bådas egna vilja. ”Oupplösligheten som finns i
[de bådas] natur[en] och återskapas [på ett högre
plan] genom nåd är de två viljornas verk.”<br />
<br />
(fortsättning följer)<br />
<br />
*genom otrohet</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-74156307383321622912012-04-29T15:34:00.000+03:002012-05-01T11:15:20.141+03:00Psykonalytikern Rollo May om frihet och livets mysterium - i Sagolandet (1988)<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="http://www.youtube.com/embed/oDYQBQ3sVOs" width="420"></iframe>Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-22284128465766968222012-04-29T15:04:00.000+03:002012-04-29T17:30:27.269+03:00Novalis i svensk översättning: Hymn<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyOktG33F6dAX2NNCmDoEuE6Euzj530lDPOA23MIT5Zq3L-Z7gq8Wfz_wdaaeJTBOR9kU93MqqeBr3tzouyksRc6ViHAwwcO-HI_eozNtH2h3SxCpUAHp1KhqgtqvWhxr46zHpxy45WLE/s1600/Novalis.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyOktG33F6dAX2NNCmDoEuE6Euzj530lDPOA23MIT5Zq3L-Z7gq8Wfz_wdaaeJTBOR9kU93MqqeBr3tzouyksRc6ViHAwwcO-HI_eozNtH2h3SxCpUAHp1KhqgtqvWhxr46zHpxy45WLE/s200/Novalis.jpg" width="187" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
Idag har jag upptäckt Novalis i svensk översättning (översättning av Sven Christer Swahn, ur "Hymner till natten") (tagen ur nr. 6/10 av "Lyrikvännen"):<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
HYMN<br />
<br />
Få blott känner<br />
kärlekens hemlighet<br />
erfar omättlighet<br />
och evig törst.<br />
Nattvardens<br />
gudomliga väsen<br />
är gåta för jordiska sinnen;<br />
men den som någonsin<br />
från heta älskade läppar<br />
insög livets andedräkt,<br />
en hos vilken helig glöd<br />
smälte hjärtat i skälvande vågor,<br />
hos vilken ögat öppnades<br />
så att han mätte Himlens<br />
outgrundliga djup,<br />
skall äta av hans kropp<br />
och dricka av hans blod<br />
evigt.<br />
Vem har utgrundat<br />
den jordiska kroppens<br />
höga mening?<br />
Vem kan säga<br />
att han fattar blodet?<br />
En gång är allting<br />
kropp, <i>en kropp,</i><br />
i himmelskt blod<br />
simmar det<br />
saliga paret.<br />
O att världshavet<br />
redan rodnade<br />
och klippan vällde upp<br />
i doftande kött!<br />
Aldrig upphör den ljuva måltiden,<br />
aldrig mättas kärleken.<br />
Tillräckligt nära och innerligt<br />
kan hon inte sin älskade få.<br />
Av allt mjukare läppar<br />
förvandlas det njutna, blir<br />
allt mer innerligt<br />
och nära.<br />
En hetare vällust<br />
genomdallrar själen,<br />
törstigare, svultnare<br />
blir hjärtat:<br />
och så varar kärlekens njutning<br />
från evighet<br />
till evighet.<br />
Om de nyktra blott<br />
en enda gång smakat det<br />
skulle de lämna allt,<br />
bänkat sig hos oss<br />
vid längtans bord<br />
som aldrig töms.<br />
De skulle lovprisa<br />
kärlekens oändliga fullhet,<br />
lovsjungit<br />
närda<br />
av kött och blod.<br />
<br />
<br />Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-17201914648061423412012-04-15T17:43:00.000+03:002012-06-29T08:25:36.950+03:00Meditation om Kristi Uppståndelse (av Olga Greceanu)<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVcBT-Z6S5B7SbCcPoV5l9RQMr2gaC_zj1LwHxUn-JtwoV0HKlDwX12m26t6Urk5TNVWJytNHsj1JqMDJkMZM1dkYnwwHF5HhJ3RU5XJCo5xSAmBmX5CuvgEiUY3xxRykwEJiGcXVBoFM/s1600/invierea-domnului-si-predica-sf-ioan-botezatorul.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVcBT-Z6S5B7SbCcPoV5l9RQMr2gaC_zj1LwHxUn-JtwoV0HKlDwX12m26t6Urk5TNVWJytNHsj1JqMDJkMZM1dkYnwwHF5HhJ3RU5XJCo5xSAmBmX5CuvgEiUY3xxRykwEJiGcXVBoFM/s400/invierea-domnului-si-predica-sf-ioan-botezatorul.jpg" width="261" /></a></div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Apostlarnas frivilliga martyrdöd är Uppståndelsens bästa bevis och det mest slående historiska beviset. Det finns två teman som stödjer varandra. Det första: Uppståndelsen gav Apostlarna den starka tron, just efter att deras tron hade avtagit in</span></span><span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">till sorg. Det andra: Apostlarnas död i Kristi Namn bekräftar Uppståndelsen. Vad hände då som förvandlade Apostlarnas rädsla till entusiasm intill döden? </span></span><span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Uppståndelsen. </i></span></span><span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Kristi Uppståndelse är inte bara ett metafysiskt faktum, ett övernaturligt faktum, som beslöjas av osäkerhet, av antaganden, utan den är ett historiskt faktum. [...]</span></span></div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br />
</span></span></div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
</div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Världen har förändrats därför att några enkla trögtsinnade fiskare från Galileea såg med sina ögon Guds Sons </span></span><span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Uppståndelse</i></span></span><span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">. De hade kraft att lägga de hedniska filosoferna, </span></span><span style="color: #454545; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">dem som behärskade världens kultur, </span><span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">för korsets fot, och även senatorerna, dåtidens alla stora män och de hedniska templens präster. De störtade de tusenåriga gudarna på Olympberget med samma enkla ord: </span></span><span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>”Kristus är uppstånden, vi har sett Honom efter Uppståndelsen...” </i></span></span><span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">[...] Kristendomens styrka har denna starka grund: Är Kristus uppstånden, så kommer även vi att uppstå till ett evigt liv, alltså måste vi kämpa för att erhålla det och för att Kristi inlösen inte blir förgäves, ty Han sonade för varenda människa.</span></span></div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br />
</span></span></div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
</div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Vi har inte sett den uppståndne Kristus, men när Apostlarna såg Honom uppstånden och när de fick ett liv av förföljda tiggare och martyrdöden som de just predikade om, för att stödja detta, hur kan vi fortsätta tvivla om Uppståndelsens sanning, hur ska vi inte ropa av hela vårt hjärta: <i>KRISTUS ÄR UPPSTÅNDEN!</i> </span></span></div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br />
</span></span></div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnMFDzCPzL9ZIFRb56FYVrmU8_RHmKycdwhhsGPMFQRHJUpsCDQ5znW5Bd2MuRPKCwvO3-54iq1aL4LKtliz6igYCBnubP2ftUzuqcBBtCW3HjVy77BSfSJdM6IBvvuZjqSrWkgiRRISs/s1600/olga-greceanu-2.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnMFDzCPzL9ZIFRb56FYVrmU8_RHmKycdwhhsGPMFQRHJUpsCDQ5znW5Bd2MuRPKCwvO3-54iq1aL4LKtliz6igYCBnubP2ftUzuqcBBtCW3HjVy77BSfSJdM6IBvvuZjqSrWkgiRRISs/s200/olga-greceanu-2.jpg" width="143" /></a><span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><b></b></span></span></div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><b><span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><b><br />
</b></span></span></b></span></span></div>
<span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><b>Olga Greceanu,</b> Meditationer om Evangelierna </span></span><br />
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<strong><span style="color: #454545;"><br />
</span></strong></div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<br />
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<span style="color: #454545;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br />
</span></span></div>
<div align="LEFT" style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-31783638760851045702012-04-15T15:06:00.000+03:002012-04-15T15:06:45.434+03:00Kristus är uppstånden för alla folk<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="http://www.youtube.com/embed/NY-RLryio_8" width="560"></iframe>Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4101631769199179432.post-59333573367377898232012-04-15T12:47:00.002+03:002012-04-15T12:48:51.658+03:00Johannes Chrysostomos Påskpredikan<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="http://www.youtube.com/embed/aiX7TQy-hmU" width="420"></iframe><br />
<br />
<br />
`Monica Lassarénhttp://www.blogger.com/profile/12909849080538200631noreply@blogger.com0