tisdag 7 september 2010

Klostret Banceni och barnhemmet där



En film jag fick av en vännina, Adina. Tack, Adina!

Klostret Banceni, en plats där ortodoxa rumäner i Ukraina ber och tillbeder Gud, ligger 7 km nära den rumänska gränsen. Filmljudet är mestadels på ryska (eller ukrainska?) (det hörs även sjungande rumänsk bön någon enstaka gång men enligt filmens utsago brukar munkarna både be på rumänska och på ryska) och översättningen på rumänska...men de som varken förstår det ena eller det andra förstår säkert bildernas språk. Ömhet och glädje går inte att mista sig över här. Även om praktfullheten gör en först lite försiktig  - en som jag som växte upp under kommunismens tid och såg och hörde mycket "prakt" på TV och dyl. utan att det fanns någon äkta glädje och ömhet bakom den hemska "prakten" där. Men här ser man att varken vuxna eller barnen bara låtsas om framför kameran att de tycker om och gläds åt varandra.

En detalj i början av filmen: Den lilla pojken som stapplar sig fram bland de sjungande munkarna i kyrkan är enligt berättarrösten deras älskling ( utan att de andra barnen upphör att vara lika "älsklingar" förstås). Hans föräldrar övergav honom därför att han är HIV -infekterad.

2 kommentarer:

Lena H sa...

Vilken värme filmen utstrålar. Det går att förstå mer än orden säger.

Monica Lassarén sa...

Ja, det har du rätt i. Men jag skulle gärna vilja kunna översätta sådana filmer till svensk text,men tekniskt har jag ingen aning hur det går, om det är enkelt eller komplicerat...