söndag 2 maj 2010

Om det kontemplativa livet (av Florin Caragiu)



efter Kalistos Katafygioten, Filocalia

Avtrubba inte dina sinnen med förståndet
Täck inte det synligas skönhet
Som gives dig för hjärtats njutnings skull,

Utan mellan förstånd och det levande som pulserar i ting
Sätt ordet, i vilket kärlekens Eukaristi
Föder naturens enhetliga och enkla verk.

Älska Gud och låt dig bäras
På nådens vingar till ljusets altare
Över dimman som lidelsernas lagt
På själens skådande kraft.

Då kommer ditt renade ansikte att befrias
Från motsträvighetens mörka slöja
Vänt på nytt som ett törstande öga mot den gudomliga strålen.

I en gest av tillbedjan fyll mer och mer din blick
Med det aldrig uttömda mysteriet så får du, hänförd av förundran,
Finna vilan i Andens gemenskap.


(översättning från rumänska av Monica Lassarén; original poesin, vars titel är : "Despre viata contemplativă" kan läsas här: http://agonia.ro/index.php/poetry/149256/Despre_viaţa_contemplativă)

Inga kommentarer: