Att komma hem - Benjamin Zander om musik, men inte bara om musik

Tal om "idéer värda att spridas", som det står längst upp till vänster om skärmen. Det är kanske värt att säga att det är ändå inte idéen här som är central: tänk er att någon skulle framföra precis samma idéer som Benjamin Zander, men utan eller en annan ingivelse - då skulle uttrycket och intrycket bli helt annorlunda...Det är åndå människan, personen, hjärtat som visserligen använder sig av idéen, men är ändå mer...Det säger han förresten också.

Jag skulle använda mig av hans ord och säga: personen, människan är hela vägen, medan idéerna är noterna till målet...Och inte heller detta är hela sanningen, för om detta, om Vägen, Sanningen och Livet, försöker vi spela på våra ofullkomliga pianon med vårt ofullkomliga spel, men här gäller också att inte tappa modet och tilliten och framförallt visionen om Målet. Och vem saknar vi mest och inte längre är istånd att minnas och att gråta över? Saknar vi inte Eden, saknar vi inte Adams och Evas oskuldens paradis? Saknar vi inte Guds ansikte? Är inte målet Gud som blev Människa för att människan ska bli gudomlig? Är inte vår Bror som blev dödad, som vi saknar, som vi inte ens vet att vi saknar? Om vi bara kunde stanna upp och bli fria från de tankar som inte har något värde, som inte är de tankar som vi skulle uttrycka om vi visste att de var de sista innan vi skulle skiljas från detta liv! Om vi bara kunde komma ihåg, bli varse igen, höra i djupet av vårt hjärta den oerhörda musiken, den oerhörda glädjesmärtan av att ha varit så länge avskuren från källornas källa, från de älskades älskade, om vi bara kunde gråta så att all blindhet, all känslolöshet, allt svek, all sorg och alla misstag  tvättas bort från vårt ansikte. För alla människor är skapade med ett öra som kan bli varse den gudomliga musiken som strömmar ut i vår själs djup, alla människor vet innerst inne när melodin kommer hem, när var och ens hjärta kommer hem, kommer hem, kommer hem.

Den Helige Serafim av Sarov: Om att förvärva den Helige Ande

Samtal med lärjungen Motovilov om att förvärva den Helige Ande

”Detta är Motovilovs återgivande av samtalet:

Det var en snöig dag: marken var täckt med ett tjockt lager snö och stora flingor föll, när fader Serafim sade åt mig att jag skulle sätta mig bredvid honom på en trädstam i ett hygge i skogen. ’Herren har visat mig’, sade han, ’att du i din barndom ville veta målet med det kristna livet. Du blev tillsagd att gå i kyrkan, att bedja och göra goda gärningar, det, sade man, var syftet med det kristna livet. Inget svar tillfredsställde dig. Nåväl, bön, fasta och andra kristna gärningar är bra i sig själva, men att göra dessa är inte målet för vårt liv, ty de är endast medel. Det verkliga målet för det kristna livet är att förvärva den helige Ande. Lägg märke till att ingen god gärning kan frambringa den helige Andes frukter, om den inte är gjord av kärlek till Kristus. Att vinna denna Ande är målet för vårt liv.’

’Med att vinna menas att ta i besittning’, svarade han, ’du vet vad som menas med att vinna rikedomar eller ta emot ärobetygelser eller utmärkelser eller belöningar. Den helige Ande är också ett kapital, men ett evigt kapital och den enda skatten, som inte tar slut. Allt arbete som görs av kärlek till Kristus ger oss den helige Andes nåd: men genom bönen går det lättare, ty den är ett vapen som så att säga alltid är i vår hand. Det kanske händer att du vill gå i kyrkan, men det finns ingen du kan gå till eller gudstjänsten är redan över. Kanske du vill hjälpa en behövande men det finns ingen behövande inom räckhåll, eller du vill leva ett rent liv utan att ha kraften till det. Men att be är alltid möjligt, och det kan var och en göra, både goda och onda, både rättfärdiga och syndare. Kraften i bönen är omätlig och mer än något annat förskaffar den oss den helige Ande’.

’Fader’, sade jag, ’du talar alltid om den helige Ande och säger att vi måste vinna den, men hur och var kan jag se den? Goda gärningar är påtagliga, men hur kan den helige Ande ses? Hur kan jag veta, om Han är i mig eller inte?’

’Den helige Andes nåd, som gavs oss i det ögonblick vi döptes, lyser i våra hjärtan trots våra fall och trots det mörker som omger oss. Han visar Sig i ett obeskrivligt ljus för alla dem i vilka Guds gärningar är uppenbara. De heliga apostlarna var med sina sinnen medvetna om den helige Andes närvaro.’

Jag frågade honom: ’Hur kan jag själv bli vittne till det?’

Då lade fader Serafim sin arm om mig och sade: ’Min vän, vi är båda i den helige Ande, du och jag. Varför ser du inte på mig?’

’Fader, jag kan inte se på dig, för ditt ansikte har blivit ljusare än solen och det bländar mina ögon.’

’Var inte rädd, du Guds vän, för du har nu blivit lika strålande ljus som jag. Du själv är nu fylld av den helige Ande, trots att du tror att du inte kan se på mig.’

Han lutade sig fram och viskade i mitt öra: ’I mitt hjärta bad jag den helige Ande att göra dig värdig att med dina lekamliga ögon se den helige Ande komma ned över oss. Se, hur denna gudomliga nåd har tröstat ditt hjärta, som en mor tröstar sina barn. Och nu, min vän, varför vill du inte se på mig? Var inte rädd. Herren är med dig.’

Då såg jag på honom och blev dödsförskräckt. Föreställ dig själv solskivan mitt på dagen och i dess ljusaste del ansiktet av en man, som talar med dig. Du kan se hans läppar röra sig, se uttrycket i hans ögon och höra hans röst; du kan känna hans arm om dina skuldror, men kan varken se denna arm eller ansiktet, bara ett bländande ljus, som lyser runt omkring dig. Det lyser upp snötäcket som reflekterar dess ljus och de fina snöflingorna, som faller som guldstoft.

’Vad känner du?’ frågade fader Serafim.

’Ett lugn och en frid som jag inte kan beskriva.’

’Vad mer känner du?’

’En obeskrivlig glädje, som fyller hela mitt hjärta.’

’Den glädje du känner är ingenting jämförd med den om vilken det är sagt: ’vad intet öga har sett och intet öra har hört, och vad ingen människa har kunnat tänka, vad Gud har berett åt dem som älska Honom (1 Kor 2:9)’. Förstlingsfrukten av den glädjen har givits oss, men vem kan tala om själva glädjen. Vad känner du mer, du Guds vän?’

’En obeskrivlig värme.’

’Vad nu min vän! Vi är i skogen, det är vinter och vi har snö under fötterna… Vad är det för värme du känner?’

’Det är som om jag vore i ett varmt bad. Dessutom kan jag känna en doft olik allt annat jag känt förr’.

’Jag vet, jag vet, det var därför jag frågade dig. Denna genomträngande doft är Guds helige Ande och den värme som du nämnde är inte i luften utan inom oss. Eftersom de värms av den, fruktar inte eremiterna den stränga vintern; de är beskyddade av en nåd, som tjänar som kläder. Guds rike är invärtes i oss. Det tillstånd vi nu befinner oss i är beviset på det. Nu förstår du vad det är att vara i den helige Andes fullhet. Du kommer alltid att minnas denna nåd, som du har blivit bevärdigad med, eller hur? Jag vet att Herren vill hjälpa dig att hålla dessa ting i ditt hjärta, ty denna kunskap har du inte fått bara för dig själv utan för hela världen genom dig.’

När jag lämnade honom hade synen inte försvunnit: staretsen förblev i samma ställning som förut och det outsägliga ljuset, som jag hade sett med mina egna ögon fortfor att lysa upp hela hans varelse.”

Text från "Den helige Serafim av Sarov, hans liv" av Valentine Zander, utgiven av Noteria Förlag, Klockrike.

Troparion

"Från din ungdom älskade du Kristus, du välsignade,

och brinnande av önskan att verka endast för Honom,

stred du genom oavbruten bön och arbete i vildmarken,

och vinnande Kristi kärlek genom hjärtats förkrosselse,

har du visat dig vara utvald av Guds Moder.

Därför ropa vi till dig;

fräls oss genom dina förböner

                                                                     ärevördige Serafim, vår fader."

(Källa: http://www.ortodoxkristendom.se/)

Błogosławieni ... (Saliga...)

Błogosławieni ubodzy w duchu, albowiem do nich należy Królestwo niebieskie.


Błogosławieni, którzy się smucą, albowiem oni będą pocieszeni.

Błogosławieni cisi, albowiem oni na własność posiądą ziemię.

Błogosławieni, którzy łakną i pragną sprawiedliwości, albowiem oni będą nasyceni.

Błogosławieni miłosierni, albowiem oni miłosierdzia dostąpią.

Błogosławieni czystego serca, albowiem oni Boga oglądać będą.

.....

Denna Saligprisning kommer från Polen, om jag förstår rätt...Rätta mig, om jag har fel.

Rumänsk ortodox bysantinsk sång: Saligprisningarna (Fericirile)

Herre tänk på oss, när Du kommer i Ditt Rike.
Saliga är de fattiga i anden, ty himmelriket tillhör de.
Saliga är de bedrövade, ty de ska bli tröstade.
Saliga är de saktmodiga, ty de ska ärva jorden.
Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, ty de ska bli mättade.
Saliga är de barmhärtiga, ty de ska få barmhärtighet.
Saliga är de renhjärtade, ty de ska se Gud.
Saliga är de fridstiftande, ty de ska kallas Guds barn.
Saliga är de som lider förföljelse för rättfärdighetens skull, ty himmelriket tillhör dem.
Saliga är ni, när man smädar och förföljer er och ljuger och säger allt ont om er för min skull.
Gläd er och fröjdas, ty er lön är stor i himmelen.

Întru împărăția Ta, când vei veni, pomenește-ne pe noi, Doamne
Fericiți sunt cei săraci cu duhul, că acelora este împărăția cerurilor,
Fericiți cei ce plâng, că aceia se vor mângâia.
Fericiți cei blânzi, că aceia vor moșteni pământul,
Fericiți sunt cei ce flămânzesc și însetoșează de dreptate, că aceia se vor sătura.
Fericiți sunt cei milostivi, că aceia se vor milui.
Fericiți sunt cei curați cu inima, că aceia vor vedea pe Dumnezeu
Fericiți sunt făcătorii de pace, că aceia fiii lui Dumnezeu se vor chema.
Fericiți sunt cei prigoniți pentru dreptate, că acelora este împărăția cerurilor.
Fericiți veți fi, când vă vor batjocori pe voi, și vă vor prigoni, și vor zice tot cuvântul rău împotriva voastră, mințind pentru Mine.
Bucurați-vă și vă veseliți, că plata voastră multă este în ceruri.