Om man även hos oss i barnhemmen kunde organisera den kollektiva bönen av de oskyldiga småttingarna, av de jordiska änglarna, av dessa som med säkerhet blidkar Guds hjärta! Hur många under kunde då inträffa...Så skedde det i Frankrike, där människor med en stor tro och barmhärtighet gentemot sina medmänniskor organiserade sådana bönkretsar.Den gemensamma bönen är mycket effektivare och uppfyller alla krav för att vara verksam. Jesus själv säger: "där två eller tre människor samlas i Mitt namn, där är Jag också mitt ibland dem." Den ena förbättrar den andras brister. Var kan det finnas mer renhet och oskuld än i en grupp av barn som växer upp under uppmuntran av en missionär som har gett hän sitt liv till Guds ära och kärlek? De alla utgör en enda själ och ett enda hjärta, som ropar till himlen. Dessa oskyldiga själars bön lyfts upp till Gud som rökelsen och får Hans nåd och barmhärtighet för dem som ber om detta genom sådana förmedlare.
De förädralösa barnens bön gjorde under i de länder där man kunde organisera detta. Samtidigt med de små änglarnas bön uppmuntrades de som befann sig under lidanden i sin tur be mer än vanligt, som till exempel läsa en "Fader vår" och tio gånger "Gudaföderska och Jungfru, gläd Dig" dagligen, under en månad, efter varje enskilt fall. Gud verkade genom otroliga och ogenomträngliga fenomen.
Vissa fick råd att ge en gåva för att minnas under liturgin under tio eller fler dagar, medan barnhemmets småttingar eller de fattiga och ödmjuka jungfrurna tillbad Guds Moder och Hans saktmodiga Son i deras namn.
De oskyldiga småttingarnas böner är Gud behagliga, men Han vill se vårt tålamod och vår tro, Han låter oss vänta i många år och plötsligt, när vi inte ens förväntar oss, sker undret.
Dem som använder sin förmögenhet och sina ägodelar i välgörande syften och aldrig har låtit en fattig människa gå ifrån sin dörr utan att förbarma sig över henne blir bönhörda av Gud i ögonblick av olycka och lidande. Gud träder in i de troende människornas liv och uppfyller deras böner.
Bönerna för de avsomnade har också ett stort värde. Som den Helige Paulus sade: "Själen som lever genom tron och ser i de allra minsta händelserna Guds verkan, den kommer inte att överraskas när de svåraste prövningarna drabbar den, till sin egen och sina människornas frälsning. Vilken underbar tröst känner denne i djupet av sin själ som är sårad av lidandet, när han tänker att himmelen endast har låtit honom drabbas för att rena honom ännu mer och för att förvandla honom i den gudomliga barmhärtighetens instrument".
Guds gåtor är fördolda. Många olyckor sker till vårt bästa och vi är inte medvetna om det. "Allt det onda sker till vårt bästa." De som för ett tillbakadraget liv, utanför världen, dess oroligheter och ambitioner, endast dessa förstår de olika händelsernas mening och gång.
I allmänhet börjar människorna som drabbas av olyckor och lidanden med att försöka olika lösningsstrategier som är rent mänskliga och först efter att de misslyckas med allt, försöker de även be till Gud. Vilket stort misstag! Genom bönen eller endast genom bönen måste vi börja, därför att Gud är Den som är händelsernas ursprung och "inget hårstrå på vårt huvud faller utan Hans vetande."
Endast genom bönen kommer vi att få en ingivelse över vilka mänskliga medel vi ska använda för att vår bön ska uppfyllas, som egentligen bara är sekundära tillbehör och medel.
Guds barmhärtighet är allt. Vem som ber till Honom med tilltro och från första ögonblicket får allt.
Det är viktigt att det vi ber om inte ska bli ett hinder på vägen mot vår helgelse och fullkomning och det är därför Gud många gånger inte ger oss det vi ber om, för att vi ska förstå detta. Det finns något som står i vägen, en ambition, högmodet, en önskan av att leva i lugn och ro - denna önskan som inte är meningen med livet hos en sann kristen som ständigt måste kämpa med sig själv och med andra. Vilka otaliga och fördolda gåtor är orsaken till att våra böner till Gud inte uppfylles! Om vi skulle söka dem med uppriktigt hjärta och avsäga oss själva, kunde vi hitta dem med säkerhet.
Bönerna som görs till de ondas omvändelse är oerhört svåra. En själ som är fientlig mot Gud har oövervinnerliga fördomar mot den kristna trons gåtor och mysterier och han klamrar sig fast med vrede vid sina idéer och lidelser. Den troende människan är oförmögen att kasta omkull dessa hinder i ett hjärta som djävulen härskar i sedan årtionden. Genom mänskliga medel kommer man aldrig att kunna tillintetgöra ett fördärvat hjärtas lidelser som inte söker annat än sina begärelsers tillfredställelse. Endast Gud allena kan göra ett under med honom och detta endast efter uthållig, ödmjuk och tillitsfull bön. Och efter speciella offer som man gör till syndarens själs frälsning. Offret är nödvändigt, eftersom endast det förskingrar Guds uppror och hans rättfärdiga vrede mot den förstenade förtryckaren.
Kort sagt kommer varje människa - rik eller fattig, dum eller intelligent, bildad eller ej, ung eller gammal, sjuk eller frisk, om hon med hela sitt hjärta älskar och söker Gud, om hon uppriktigt och full av tro, ödmjukhet, tillit och framförallt uthållighet längtar efter att erfara sanningen - att se under i sitt liv och hennes ögon kommer att öppnas och förstå betydelsen av och meningen med hennes och hela mänsklighetens skapelse.
Det sista ordet i denna värld kommer att vara deras som ber och helvetets portar kommer inte att besegra dem.
Genom bönen avväpnar vi helvetet, men vi ska be på rätt sätt, vi ska behålla vår oskuld, vi ska fly världens förströelser och allt som för oss bort från Gud. Vi ska tala med Honom med enkelhet, som ett barn med Sin Fader och vi ska anförtro Honom våra livs bekymmer och rädslor. Även när vi verkar övergivna av Honom, ska vi ändå ha tillit till Hans omsorg för oss, även om allt sken talar emot.
Genom Marias och Herren Jesu förmedling kommer vi att avväpna den Rättfärdige Domaren.
Översättning från rumänska av mig, se den rumänska versionen här:
http://www.nistea.com/boca-despre_rugaciune.htm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar